Nykarleby församling börjar om

Kyrka. När nya Nykarleby församling inleder sin verksamhet 2013 kan den börja nästan från tomt bord. 4.5.2011 kl. 00:00

Lars-Johan Sandvik räknar med att det på sikt blir mera tid över för det andliga arbetet i Nykarleby när församlingarna gått samman.

– Nu har vi en unik möjlighet att fundera på hur vi vill arbeta i församlingen, säger Lars-Johan Sandvik som blir den nya församlingens kyrkoherde.

Veckan före påsk beslöt Kyrkostyrelsen enhälligt att lägga ner församlingarna Nykarleby, Munsala och Jeppo samt samfälligheten 2013. Samtidigt bildas nya Nykarleby församling dit de anställda överförs. Beslutet är ännu så pass färskt att man inte hunnit börjat diskutera detaljerna.

Sandvik är mån om att inte gå händelserna i förväg men antyder några frågeställningar.

– Är det värt att driva invandrar- och ungdomsarbete på tre ställen? Kan vi sköta det tillsammans? Ungdomarna går ju i ett gemensamt högstadium.

Lönar det sig att ha tre enheter som ger ut ämbetsbetyg och upprätthåller kyrkobokföringen?

Jublar inte

Lars-Johan Sandvik hoppas komma i gång med planeringen i maj. Domkapitlet utser en organisationskommitté där alla tre församlingar och samfälligheten är representerade.

– Övergångsperioden blir troligen svår och det kommer att ta tid att bygga en ny församling.

Sandvik tror ändå att slutresultatet kan bli bra, även om han inte jublar över beslutet.

– Med tanke på mitt eget arbete hade jag gärna fortsatt som förr. Jag vill jobba som församlingspräst och inte med ännu mera administration. Jag bävar nog lite för uppgiften, men mycket kan ännu hända. Jag har heller inte gett nåt löfte att jag stannar kvar.

Johan Sandberg

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00