Dags att sätta "p"

Ledare. På söndag är det dags för det 36 riksdagsvalet i Finland. Vägen dit har varit lång, och utspelen många. Vissa gick obemärkt förbi, andra hade vi gärna varit utan. 14.4.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström


I ett tidigt skede av slutspurten gick kyrkan ut med ett ambitiöst regeringsprogram som lathund för kommande beslutsfattare.
Det handlade om att stöda familjer och åldringar, om utjämning av inkomstklyftor, brödsäkerhet för alla både i Finland och andra länder och om att kyrkan ska få skälig ersättning från staten för de samhälleliga och kulturella uppdrag den sköter.

Det var en bra satsning från kyrkans sida. Men trots ett positivt mottagande både av medierna och de partiledare som uppvaktades flöt regeringspappret stilla bort. Det existentiella och medmänskliga spjärn det var tänkt att ge valdebatten blev det inte, tyvärr.  En del av dess potentiella kraft desarmerades av den långa skuggan av höstens massutskrivningar. Dessa lockade visserligen många politiker att dryfta kyrkan i etisk-moraliska sammandrabbningar som visserligen var viktiga, men som samtidigt trängde undan de frågeställningar som kyrkan velat lyfta fram.
Strålkastarkäglan rymmer nämligen bara en sak i taget.
Man får hoppas att krafterna inte tryter. Att kyrkan likt sin mästare bultar på dörren till riksdagshuset igen, drar fram sina teser och prövar dem när de nyvalda tar sin plats. Envist klappande har, som bekant, sin bibliska lön.
Istället kom slutspurten i valet att handla mycket om bokstaven p. ”P” som i ”populism”, ”pakkoruotsi” och ”Portugal”. Samtliga kunde sammanföras under en annan bokstav: ”X” som i xenofobi. Rädslan för det främmande och därför hotande elementet har effektivt och samvetslöst utnyttjats för att kitta samman rädda, besvikna och desillusionerade finländare.

”Person” lyser också med versaler i detta val medan ”parti” snart syns bara med finstilt nere i kanten. Här är den stora skillnaden jämfört med bara för några decennier sedan. Valet handlar om personer, om hurtiga rosa t-shirts och hårt driven bulldoggsimage. Så utstuderat personcentrerat är valet numera, att en av kandidaterna till och med kör sin reklam genom att knipa huvudet av sina medtävlare. Vi vet ändå vem de är. Däremot är det svårare för oss att urskilja linjer eller ideologier i gyttret av ansikten. För många finländare är det ett svårt val. Och man undrar, om det inte var lättare och mindre polyfont förr.

Och ”person” flyttar oss in i kammaren till ”privat”. Numera är det ofta här valet träffas. I dag har var tredje finländare Facebook. Kampen den här gången har förts på de sociala medierna, där vänner värvats och knutits nära. Valmaskinen är väljarnas, särskilt de under 34 år gamla finländarnas, vän och främsta rådgivare. Politologen Juri Mykkänen konstaterar att den redan i riksdagsvalet år 2003 slog ut valdebatter och aktualitetsprogram på teve som främsta informationskälla för unga väljare. Vi sitter inte längre kollektivt framför rutan, en viss tid, för att höra vad kandidaterna verkligen går för när det gäller.

Men fortfarande finns det sådant som består.
Väljer gör man själv.
Röstar likaså.
Och så länge som vi griper vår medborgeliga frihet och vårt ansvar kan vi räkna oss bland de länder som åtnjuter den demokrati som andra som bäst kämpar för.
May Wikström



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47