De mångfaldiga medlemmarnas kyrka

Ledare. Folkkyrkomedlemmen är något av en hägring.
Tittar man åt ena hållet för att fokusera henne, så avtecknar sig den man söker någon annanstans, längre bort. Hon är alltid någon annan, någon annanstans, vars behov och längtan också ska beaktas och bejakas.
24.2.2011 kl. 00:00

Och ibland borde herdarna i kyrkan nästintill slå knut på sig själva för att räcka åt bägge hållen.

Det här framstod som en av de största utmaningarna för kyrkan vid det strategi-
seminarium som stiftets förtroendevalda hade ordnat i Borgå häromveckan.
Biskop Björn Vikström lyfte fram den klassiska dikotomin mellan den aktiva kärnan och dem som kretsar i utkanten, mellan folkkyrkoförsamlingen och den grupp som faktiskt fysiskt kommer samman.

Den här tudelningen finns, det kan ingen förneka. Den har funnits historiskt sett i pietismens svallvågor – och har kanske ytterst sina rötter i lärofadern Luthers betoning av människors rätt och skyldighet att tänka själva. Den tror vi på, fortfarande.
Men det är skäl att komma ihåg att riktiga livet alltid har glidande skalor, och överlappande lager. Och det är de här nyanserna som tyvärr allt för ofta går förlorade oavsett vilkendera gruppen man vill lyfta fram. Innerkant i ett läge kan ibland vara ytterkant och tvärtom.

Professor Eila Helander ville slå ett slag för de passiva medlemmarna som en enorm resurs för kyrkan – de vill ju fortfarande vara med, till varje pris. Varför då se dem som mindre värda?
Tanken att passiva medlemmar känner sig förskjutna av innegänget, underkända eller för blyga för att delta mera aktivt är inte heller ny, och den är grym och obehaglig i grunden, åtminstone om man ska ha Jesus från Nasaret som ledstjärna. Att dela in någon i mer eller mindre kristen är – ja – okristligt.

I samma veva konstaterades det att också de aktiva ibland får oförtjänt mycket kritik. Det är inte nödvändigtvis så att denna grupp har valt och trivs med positionen som någon slags kyrklig elit. Undersökningar visar att den nordiska folkkyrkomassan, med alla sina paradoxala drag, också har ett som handlar om att medlemmarna i periferin är nöjda med att vara med så där lite lagom mycket, samtidigt som de uppskattar att det finns en ställföreträdande grupp i inre kretsen som sköter grovjobbet.
I det ljuset blir elitstigmat på dem inne i klicken en börda de inte har valt. Och därför slår orättvisa anklagelser också extra hårt mot många som ofta axlar och bär mer än de kanske önskar. De buntas samman till en homogen grupp, som kan beskyllas för det mesta – allt från att vara hihuliter till reaktionärer.

Också värderingar går kors och tvärs, i små som stora frågor. På detaljnivå kan man till exempel konstatera att den allra största harmen över att det petats i gamla psalmtexter och melodier ofta finns bland dem som sjunger dem mest sällan, och som vill ha sin kyrka vackert där de ställt den.
Att fokusera för mycket på kyrkans kärnfysik kan därför vara ett felslut, som också leder fel i förlängningen. Den gudstjänstfirande gemenskapen, för det är fortfarande där kyrkan teologiskt vill lägga tyngdpunkten trots att gudstjänstbesökarna krymper, handlar inte i första hand om åsiktsgemenskap eller social gemenskap. Det är att ställa fel sorts krav på den. Däremot handlar det om en trosgemenskap – olika, men tillsammans inför Gud. En sådan har potential att rymma både skiftande åsikter och sociala behov.
Detta är folkkyrkans hopp.
May Wikström



ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13

Kristinestad. Förtroendeklyftan inom Kristinestads svenska församling ska gå att överbygga. Det står klart efter biskop Björn Vikströms besök i församlingen på torsdagen. 22.2.2019 kl. 13:40

profilen. När en lång arbetskarriär tog slut stod Sussi Björkman plötsligt utan jobb. Idag jobbar hon i tre skift med att köra färja. Ute på Houtskär finns bara hon, naturen, bilarna och Radio Vega. 21.2.2019 kl. 11:07

biskopsval. Biskopsvalet närmar sig och i samband med senaste veckas valpanel i Nykarleby tog vi tempen på kandidaterna. Tolv frågor av varierande karaktär fick kandidaterna och max fem minuter hade de tid på sig att leverera svar på samtliga frågor. 20.2.2019 kl. 17:33

biskopsvalet 2019. Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan. 18.2.2019 kl. 16:45

skidolycka. Väståbolands svenska församling sörjer den femtonåriga pojken som förolyckades i en skidolycka under församlingens skriftskolläger i Himos i Jämsä på lördagen. 18.2.2019 kl. 15:48

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00

Asyl. Itohan Okundaye är ett människohandelsoffer med en son född i Finland. Efter ytterligare ett avslag från Migri kan de hämtas när som helst av polisen. 1.2.2019 kl. 18:21

biskopsvalet 2019. En biskop mitt i hjorden, en kyrka som bär mening, att börja med bön, att gå tillsammans. De är fyra kandidater med fyra livsberättelser och fyra perspektiv på vad det innebär att vara biskop. 30.1.2019 kl. 11:00

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40