Julgubben och patriarken

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

En tragikomisk ögonblicksbild av vad kristendomen i Turkiet riskerar att bli, utsopad och bibehållen bara till de delar där det finns ekonomiska fördelar.Den ekumeniske patriarken av Konstantinopel är en av den religiösa världskartans paradoxer. Bartholomeus I är den 270 patriarken av Konstantinopel, och anses i rakt nedstigande succession vara en efterföljare till aposteln Andreas. Även om hans roll som överhuvud för den grekisk-ortodoxa kyrkan inte är oomstridd, bland annat från den rysk-ortodoxa kyrkans håll, är han otvetydigt den främsta symbolen för 250 miljoner grekisk-ortodoxa kristna över hela världen. Den ortodoxa världens motsvarighet till påven, om man så vill.

Bland ruinerna av det nya, kristna Rom som kejsar Konstantin en gång grundade finns bara en minoritet på cirka 3000 grekisk-ortodoxa kvar. Och patriarken, liksom hela den ortodoxa kyrkans närvaro i landet, sitter stadigt fast i den turkiska statens grepp. Den turkiska regeringen har vägrat att erkänna det ekumeniska patriarkatet. Inte heller har den vidkänts patriarkens ställning som en världsvid religiös ledare, utan håller fast vid att han bara är en lokal biskop för en krympande grekisk minoritet.
Länge har det varit all orsak att undra om det är patriarken eller julgubben som överlever järngreppet. Över Bartholomeus I har det vilat en lång och ödesmättad skugga som ”den siste patriarken av Konstantinopel”.

Medborgarskapet har varit en av de många statliga tumskruvarna på den ortodoxa kyrkan. Patriarken Bartholomeus I är redan över 70 år, och han kan efterträdas bara av en präst, som liksom han kan uppvisa ett turkiskt pass. De utländska präster som anhållit om medborgarskap har hittills fått avslag.
Samtidigt har den turkiska staten förhindrat prästutbildningen i landet. 1971 beslöt landets högsta domstol att stänga det anrika prästseminariet Halki i Ankara, och trots upprepade påstötningar från kyrkan och åratal av oinfriade löften från premiärminster Recep Tayyip Erdogan har det inte öppnats igen. Det som en gång var hjärtat i utbildningen av framtida biskopar, teologer och patriarker är fortfarande dött.

Men nu randas en oväntad, tidig julafton för den ortodoxa kyrkan. I tysthet har regeringen lättat på restriktionerna mot kyrkan. CNN rapporterar att ett flertal grekisk-ortodoxa biskopar under de senaste två veckorna har rest till en polisstation i Istanbul och löst ut beviljade turkiska medborgarskap. Sedan september har 17 präster av hög rang fått turkiska pass. Det här ökar dramatiskt utbudet av kandidater till framtida patriarker i Konstantiopel. Till CNN säger patriarken Bartholomeus I att hans krav på återöppnade av seminariet i Halki fortfarande står fast, trots att beviljandet av medborgarskap nu sätter framtiden för patriarkatet i ett helt nytt ljus.

Sett mot bakgrunden av en räcka andra skeenden på senaste tiden verkar det som om den turkiska staten är beredd att visa en större välvilja mot patriarkatet och de grekisk-ortodoxa i landet. Nyligen returnerade myndigheterna en hundraårig barnhemsbyggnad, som konfiskerades 1997, till patriarkatet. I augusti lät Ankara patriarken resa till det bysantiska klostret Sumela vid Svartahavskusten och förrätta mässa, för första gången på nittio år. Det symboliska värdet av den här handlingen var mycket stor.
Naturligtvis handlar eftergifterna till stor del om drömmen om ett EU-medlemskap. Turkiets minister för EU-ärenden, Egemen Bagis, blev i höst tilldelad ett pris i Bryssel från den amerikanska grekisk-ortodoxa kommuniteten för sina insatser för de religiösa minoriteterna i landet. Vid prisceremonin konstaterade Bagis att ett mera tolerant turkiskt samhälle håller på att växa fram. ”Situationen är inte perfekt. Men definitivt bättre, och den förbättras varje dag”, menade ministern.

Från patriarkatet uttrycker man sin överraskning över den senaste vändningen kring de beviljade medborgarskapen. Vem som har verkat, och med vilka motiv har tydligen skett mycket diskret.
Det följer i och för sig samma principer som Sankt Nicholaus i tiderna. Han kastade in sina gåvor till de fattiga och smög sig snabbt iväg för att inte bli röjd.

May Wikström



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36