Julgubben och patriarken

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

En tragikomisk ögonblicksbild av vad kristendomen i Turkiet riskerar att bli, utsopad och bibehållen bara till de delar där det finns ekonomiska fördelar.Den ekumeniske patriarken av Konstantinopel är en av den religiösa världskartans paradoxer. Bartholomeus I är den 270 patriarken av Konstantinopel, och anses i rakt nedstigande succession vara en efterföljare till aposteln Andreas. Även om hans roll som överhuvud för den grekisk-ortodoxa kyrkan inte är oomstridd, bland annat från den rysk-ortodoxa kyrkans håll, är han otvetydigt den främsta symbolen för 250 miljoner grekisk-ortodoxa kristna över hela världen. Den ortodoxa världens motsvarighet till påven, om man så vill.

Bland ruinerna av det nya, kristna Rom som kejsar Konstantin en gång grundade finns bara en minoritet på cirka 3000 grekisk-ortodoxa kvar. Och patriarken, liksom hela den ortodoxa kyrkans närvaro i landet, sitter stadigt fast i den turkiska statens grepp. Den turkiska regeringen har vägrat att erkänna det ekumeniska patriarkatet. Inte heller har den vidkänts patriarkens ställning som en världsvid religiös ledare, utan håller fast vid att han bara är en lokal biskop för en krympande grekisk minoritet.
Länge har det varit all orsak att undra om det är patriarken eller julgubben som överlever järngreppet. Över Bartholomeus I har det vilat en lång och ödesmättad skugga som ”den siste patriarken av Konstantinopel”.

Medborgarskapet har varit en av de många statliga tumskruvarna på den ortodoxa kyrkan. Patriarken Bartholomeus I är redan över 70 år, och han kan efterträdas bara av en präst, som liksom han kan uppvisa ett turkiskt pass. De utländska präster som anhållit om medborgarskap har hittills fått avslag.
Samtidigt har den turkiska staten förhindrat prästutbildningen i landet. 1971 beslöt landets högsta domstol att stänga det anrika prästseminariet Halki i Ankara, och trots upprepade påstötningar från kyrkan och åratal av oinfriade löften från premiärminster Recep Tayyip Erdogan har det inte öppnats igen. Det som en gång var hjärtat i utbildningen av framtida biskopar, teologer och patriarker är fortfarande dött.

Men nu randas en oväntad, tidig julafton för den ortodoxa kyrkan. I tysthet har regeringen lättat på restriktionerna mot kyrkan. CNN rapporterar att ett flertal grekisk-ortodoxa biskopar under de senaste två veckorna har rest till en polisstation i Istanbul och löst ut beviljade turkiska medborgarskap. Sedan september har 17 präster av hög rang fått turkiska pass. Det här ökar dramatiskt utbudet av kandidater till framtida patriarker i Konstantiopel. Till CNN säger patriarken Bartholomeus I att hans krav på återöppnade av seminariet i Halki fortfarande står fast, trots att beviljandet av medborgarskap nu sätter framtiden för patriarkatet i ett helt nytt ljus.

Sett mot bakgrunden av en räcka andra skeenden på senaste tiden verkar det som om den turkiska staten är beredd att visa en större välvilja mot patriarkatet och de grekisk-ortodoxa i landet. Nyligen returnerade myndigheterna en hundraårig barnhemsbyggnad, som konfiskerades 1997, till patriarkatet. I augusti lät Ankara patriarken resa till det bysantiska klostret Sumela vid Svartahavskusten och förrätta mässa, för första gången på nittio år. Det symboliska värdet av den här handlingen var mycket stor.
Naturligtvis handlar eftergifterna till stor del om drömmen om ett EU-medlemskap. Turkiets minister för EU-ärenden, Egemen Bagis, blev i höst tilldelad ett pris i Bryssel från den amerikanska grekisk-ortodoxa kommuniteten för sina insatser för de religiösa minoriteterna i landet. Vid prisceremonin konstaterade Bagis att ett mera tolerant turkiskt samhälle håller på att växa fram. ”Situationen är inte perfekt. Men definitivt bättre, och den förbättras varje dag”, menade ministern.

Från patriarkatet uttrycker man sin överraskning över den senaste vändningen kring de beviljade medborgarskapen. Vem som har verkat, och med vilka motiv har tydligen skett mycket diskret.
Det följer i och för sig samma principer som Sankt Nicholaus i tiderna. Han kastade in sina gåvor till de fattiga och smög sig snabbt iväg för att inte bli röjd.

May Wikström



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00