I skuggan av ett val

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Resultaten från den första ronden i det egyptiska parlamentsvalet är långt ifrån lika anmärkningsvärda som det rabalder som föregått dem. Oväntade är resultaten definitivt inte. President Mubaraks regerande nationella demokratiska parti (NDP) har i första ronden trängt ut det oppositionella hot som det islamistiska Muslimska Brödraskapet utgjorde i förra parlamentet, precis som man hade räknat med. Från 88 platser av 508 totalt fick Brödraskapet nu – 0. Det officiellt förbjudna sällskapet tilläts inte att ställa upp kandidater som grupp den här gången. Över tusen medlemmar har gripits och satts i fängelse inför valet. Enskilda kandidater har utsatts för misshandel och hot.

USA har den senaste tiden riktat påtryckningar mot sin främsta allierade i Mellanöstern. Inför valet höjdes det varningar för att de amerikanska demokratiseringskraven kan leda till det motsatta, en religiös islamsk stat. Nu verkar det som om Washington inte längre är beredda att tro på beskedet. I stället har NDP:s agerande väckt frågetecken, och nu när det står klart att partiet sopat ut oppositionen undrar bedömarna om inte just detta är inkörsporten till polarisering och islamisering.
Internationella valobservatörer tilläts inte. Under valet kom flera rapporter om att journalister nekats till att bevaka händelserna. Strax före bandning fick BBC Arabics team veta att den studio där de tänkt intervjua politiska oppositionsledare saknade säkerhetstillstånd – och efter en fruktlös karusell i olika instanser åkte filmteamet tillbaka till London utan program.

Egyptierna i sin tur lät bli att komma till urnorna. En del i ren resignation. Andra i rädsla för oroligheter kring vallokalerna, bland dem många av de koptiska kristna. I valdramat har kopterna blivit offer för politiska och religiösa markeringar.
Den koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten är en av de äldsta kristna kyrkorna i världen. Kopterna räknar sin historia till evangelisten Markus som enligt traditionen grundade kyrkan år 42 e Kr, och kyrkan är det största enskilda kristna samfundet i Mellanöstern. Exakt religionsstatistik är svår att få, siffrorna på antalet medlemmar varierar mellan 6 och 11 miljoner. Sanningen ligger som vanligt någonstans mitt emellan.

Kopterna är en viktig del av den nationella identiteten i Egypten och vet att ordet ”kopt” egentligen betyder ”egyptisk”. I gatubilden i Kairo är kyrkorna synliga, och påven Shehnouda III i sin stora svarta silkesturban är mäkta populär bland sina egna. Men det oaktat är den religiösa friheten inte i balans. När kopterna bygger kyrkor krävs det statligt tillstånd, och det bästa sättet att idka makt är att hålla hårt i byggloven. Därför byggs det kapell också i smyg. Inför valet dödades två kopter, många sårades och ännu fler fängslades, när Gizas säkerhetspolis hårt slog ner ett koptiskt uppror i en fattig stadsdel. De närmare tusen kopterna försvarade bygget av ett kapell, som enligt myndigheterna saknar tillstånd. Deras muslimska grannar sympatiserade också med sina kristna grannars protester. Det handlade, som en av dem sade, inte om motsättningen: muslimer mot kristna utan om staten mot kristna.
Påven Shehnouda III röt till och fördömde våldet. ”Gud ger vissa människor auktoritet för att de ska skydda sina underlydande, men auktoritet får inte innebära våld”, sade den åldrige påven. Och när hans underlydande, biskopen i Giza, bad myndigheterna om ursäkt för sammandrabbningarna, kom det en ny snärt från Shehnouda som förkunnade att kopterna inte hade nåt att be om ursäkt för, hur gärna de än vill bibehålla social harmoni.
Incidenten kopplades senare samman med en statlig amerikansk rapport om religiös diskriminering mot kristna, och i all synnerhet mot landets baha’iminoritet. Bland det som lyfts fram är deras svårigheter att få statliga jobb och omöjligheten för konvertiter från islam att få kristna ID-kort.
Regeringens presstalesman Magdy Rady upplyste kort en samlad journalistkår att Egypten ”förkastar rapporten tillika med tanken att vissa länder kan utnämna sig själva till att döma andra”. Landets utrikesminister sekonderade senare med att ”Washington inte har rätt att ta upp religionsfrihetsfrågor – inte ens i USA”.
Många är benägna att inte hålla med.

Religionsfrihetsfrågor är något av det viktigaste och mest eldfängda på agendan i världspolitiken och de kräver ett stort ansvarstagande hos politiker och diplomater i väst som i öst.
Att vifta bort dem som andrahandsfrågor ”för de religiösa” att ta itu med är också det ett förtryck, som i slutändan leder till någon annan människas lidande.

May Wikström



FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37