Löften att be för

Ledare. Efter åtta års diskussioner, två utredningar och två böcker har kyrkans högsta beslutande organ fattat ett beslut som synliggör de homosexuella. 18.11.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det skedde med uppenbar vånda, och i slutskedet med en nästan utmattningens suck, inte minst på grund av den oändligt långa talarsvadan.I beslutet har majoriteten i kyrkomötet ställt sig bakom:

• det osvikliga människovärde som gör att ingen medvetet får kränka homosexuella
• kyrkans syn på äktenskapet som en förening mellan man och kvinna
• samvetsfrihet för kyrkliga anställda inför förbönsstunderna.

När den teologiska diskussionen i kyrkomötets kabinett och plenisal klubbats av är suckarna knappast över.
För vad betyder beslutet egentligen? På riktigt? I Hufvudstadsbladet 13.11 kunde ärkebiskop Kari Mäkinen inte ge klara besked om det ger homosexuella församlingsmedlemmar en subjektiv rätt till förbön.

Den teologiska brottningen har kantslipat de kyrkliga beslutsfattarna. I varandra har de lärt känna de ”kyrkans många ansikten” som nämndes i plenum.
Men det stora flertalet finländare, präster som lekmän, har stått utanför. Det finns de som är insatta, de som är engagerade – både för eller emot  – och de som stillsamt sysslat med sitt i skydd av gamla modeller, och både undvikit och sluppit ta ställning. De har inte nödvändigtvis stått ansikte mot ansikte ännu.
Nu kommer onekligen vardagen emot. Och den väntar inte.
Sirpa och Susanne gläds eventuellt just nu (kanske?) lika mycket över den nya möjligheten som lokalprästen Juha (kanske?) våndas över deras telefonsamtal med förfrågan om förbön.
Kan Sirpa och Susanne få en förbönsstund i sin lokalförsamling, med släkt och vänner närvarande – fast bara om Juha vill?
Eller kan Sirpa och Susanne få en förbönsstund i sin lokalförsamling, med släkt och vänner – fastän Juha inte vill?
Och hur gör man när situationen är fullständigt låst och det bara finns Sirpa, Susanne och Juha att bolla med? Vem av dem förväntas komma med mössan i hand för att de är vad de är?
Ska domkapitlet träda in?

Efter all den uppmärksamhet som frågan fått, ska de alla tre faktiskt vänta på någon slags trafikregler från biskoparna till februari?
Kyrkomötesbeslutet är som en korsning där trafikljusens alla färger lyser på en och samma gång. Logiskt sett kan det bara betyda att det är upplagt för kollisioner.

Ur de homosexuellas synvinkel innebär löftet om de anställdas samvetsfrihet onekligen att bemötandet av dem varierar från församling till församling. De anställda igen är oroliga för att löftet om samvetsfrihet inte håller mot trycket utifrån.
Förbönsbeslutet kan ses som en minsta gemensamma nämnare för vad de olika fraktionerna kan enas om utan att kyrkan rämnar. I det avseendet stämmer säkert biskop Björn Vikströms tanke om att det behövs fler lösningsmodeller av det här slaget.

Men det kan hända att det inte räcker till utan mer drastiska förändringar. Kunde den evangelisk-lutherska kyrkan vara ett lösare förbund, med församlingar som öppet deklarerade sin schattering för medlemmarna? I praktiken är det ju ändå ofta redan åt det hållet, nu måste man bara vara insatt för att veta vilken teologisk ström som flyter starkast i hemförsamlingen.
Kyrkans många ansikten kunde kanske tillåtas se mer olika ut, ja rentav uppmuntras i en större valfrihet för de enskilda församlingarna att både forma praktik och teologi. Men det förutsätter också möjligheten för medlemmarna att fritt få välja församling. Det igen kräver att den evangelisk-lutherska kyrkan tänker om kring grunderna för församlingstillhörighet. Teologerna har ryggat tillbaka inför detta steg, som de tolkar som en rörelse mot kongregationalism. Men det är också möjligt att det är den enda vägen framåt. Varför hålla fast vid en teologisk enhets-
kultur i ett samfund som trots allt i kärnan bygger mycket på individens frihet att tolka Bibeln?

Den öppna möjlighetens väg är en vacker vision, men den kräver oerhört mycket av de individer som ska gå den. I praktiken är det inte svårt att redan nu – i vårt stift och i andra – förutse situationer där människor av kött och blod hamnar i kläm.
Fram till att biskopsmötet har preciserat de pastorala anvisningarna rör kyrkans medlemmar och anställda sig i ett ingenmansland där allt handlar om den goda viljan.
En och annan fri förbön för den är definitivt därför också på sin plats.

May Wikström



FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00