Språkets försvarare

Ledare. Ett språk utan försvarare dör ut. Att de som själva talar det rycker ut för att slå vakt om de strukturella ramarna för sitt modersmål borde vara en självklarhet.
Men är det hela inte något som bejakas också av den språkliga majoriteten ser det illa ut för framtiden.
21.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Kenneth Mynttis nyutkomna debattbok Svenskan på offensiven eller på intensiven damp häromveckan ner i ett finlandssvenskt schakt där misströstan om svenskans framtid börjar sprida sig. Slaskforumens hätska angrepp och ifrågasättanden också på redaktionell plats i finska medier börjar ta skruv. Sociologen Kjell Herberts senaste barometer visar att finlandssvenskarnas tro på svenskan har sjunkit med hela 20 procentenheter på bara fem år.

Mynttis redogörelser över språkpolitiska debatter och förvaltningsbeslut är ett försök att aktivera ibland desillusionerade och fega finlandssvenskar. Men han pekar också på sanningar som vi inte kan något åt ensamma. En av dem handlar om språkmajoritetens roll. Svenskan i Finland har en framtid bara om den är en nationell angelägenhet – inte om den enbart är finlandssvenskarnas sak. Tesen är att en tvåspråkig nation har ansvar för båda sina språkgrupper. Följaktligen är de viktigaste personerna med politiskt ansvar för vårt lands tvåspråkighet republikens president och statsministern.

Det här är en tes som det också är skäl att gripa tag om även inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Också det svenska i kyrkan behöver ett stöd från majoriteten. En tvåspråkig kyrka är mer än bara Borgå stift. Ett uttalat stöd från kyrkans högsta ledning i den här frågan vore välkommet. Just nu behövs det mer än någonsin!

Kort efter att Helsingin Sanomat uttryckt ett välkommet ställningstagande för svenskan i Finland, passade kyrkliga Kotimaa på att leverera en överraskande ledartext. Den förpassade inom en snar framtid vår nationella tvåspråkighet till sophögen, något som enligt ledarskribenten bara vore att bekräfta nuläget i ett land där svenskan i verkligheten är ett språk bara för en liten minoritet. 

Samtidigt sopades språkkraven på de kyrkligt anställda ut med konstaterandet att på andra håll i Europa lär sig minoriteten majoritetens språk och inte tvärtom. ”Finlands tvångstvåspråkighet leder till orimligheter i skolvärlden och till överdrivna språkkrav på tjänstemännen (…) Skulle det inte räcka med en präst som talar god svenska per varje församling, eller rentav prosteri?” Det här sägs, trots att det redan nu är fullt möjligt för ett domkapitel att bevilja språklig dispens.

Kyrkolagen säger att medlemmar i kyrkan har rätt till förrättningar som gäller dem själva på sitt modersmål, finska eller svenska, oberoende av församlingens språk. Det heter också att gudstjänster vid behov ska ordnas på såväl den finskspråkiga eller svenskspråkiga minoritetens språk. Det här handlar om att få leva och dö på sitt modersmål.
Men ändå är det kanske inte den aspekten som känns mest smärtsam i Kotimaas utspel. Språkservice går att ordna, men det är fråga om mer än så. Det som skrämmer är just oviljan att bära ansvar för svenskan i kyrkan i Finland annat än av rent pragmatiska skäl – så länge det behövs.
Kotimaas avspisning av svenskan är som att med oseende ögon blicka upp mot snirklig gammalsvensk text på altartavlor och väggar och ignorera att den har någon relevans och plats i Finland, varken i flera hundra år före 1809 eller i ett framåtskridande 2000-tal.
För oss som trodde att vi delade kyrkbänk, på två språk, men i samma tro och verklighet gör det ont, djupt in i själen.

May Wikström



bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00