Krigsmyten

Ledare. Det finns en självnärande myt om kriget mellan vetenskap och tro. I grund och botten göds den av kontrahenterna själva, helt enkelt därför att de behöver den. Och fundamentalister – vad det nu sen avses beteckna – finns det i bägge skyttegravarna. 7.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det här är en slutsats av de samtal och inlägg som hölls på synodalmötet i Karleby häromveckan. För Borgå stifts del kom samlingen att handla mycket om (den eventuella) spänningen mellan tro och vetenskap, inte minst tack vare gästen Anders Piltz, dominikanpater, emeritusprofessor i latin och en respekterad röst i rikssvensk existentiell debatt.

I bagaget hade deltagarna synodalavhandlingen Jag tror? Gudstro på 2010-talet, en gemensam utgåva för alla stift. För en av de skarpaste analyserna i antologin står Aku Visala, gästforskare vid institutet för kognitiv och evolutionär antropologi vid universitetet i Oxford. Han ger en skiss över nyateismen i den form som bland annat britten Richard Dawkins står för. Visala menar att nyateismens framgångskoncept bygger på en retorik som får folk att känna att någon äntligen säger det man själv alltid har tyckt.
”Nyateisterna anser att många innerst inne är ateister, men att de inte vågar bekänna det för att de är rädda för att mötas av fördomar eller för att de är inkapabla att själva uttrycka sin hållning teoretiskt”, skriver Visala.
Det är de här åhörarna, som nyateismen betecknar som ”skåpateister” som är föremål för den militanta ateismens mission. Målet är också klart definierat. Religionen ska ut från det offentliga rummet.
För att det hela ska fungera effektivt behövs det ett krig, en front och ett slagfält. Ett vitt och ett svart. Ett rätt och ett fel. Så uppkommer myten om motsättningen mellan vetenskap och tro. Och här får de troende se sig i spegeln, för det gäller att välja sina strider.

Till svartvitt seende hör också att räta ut historiens kurvor enligt behov. John Polkinghorne, anglikansk präst och professor i matematisk fysik i Cambridge, har karaktäriserat föreställningen om att tro och vetenskap lever i krig som ett demoniserande och en förenkling.
Galileo Galilei är visserligen det kanske sorgligaste exemplet på krocken mellan kyrka och vetenskap, men i hans fall handlade det också om mänskligt begär och maktkamp. Parallell med hans historia som ett offer i inkvisitionens händer löper också berättelsen om en judisk-kristen världsåskådning som genom att skilja mellan det skapade och Skaparen både öppnat för och uppmuntrat analytiska observationer av naturen och dess lagar. När Charles Darwin i mitten av 1800-talet lade fram sin evolutionsteori ledde det inte enbart till motstånd utan även till en rad hänförda predikningar över Skaparens sinnrikhet, påpekade Anders Piltz i ett av sina anföranden i Karleby.

Naturligtvis kan även vetenskapen ha fel. Att omkullkasta gamla teorier, skärpa dem eller ersätta dem, hör ju till det som driver den vetenskapliga utvecklingen framåt.
Men när trons barn med stor energi går in för att motbevisa vedertagna och rationellt välgrundade teorier om jordens ålder och arternas uppkomst märker de kanske inte att de ibland överger det som verkligen är deras egen spelhalva. Dessutom finns det en risk att man i stället för att visa på Guds storhet, tvärtom reducerar Gud.

Stefan Djupsjöbacka konstaterade på synodalmötet att försöken att fylla ut kunskapsluckorna i skeendet kring livets uppkomst med faktorn ”Gud” också kan resultera i att Gudsfaktorn förpassas till sophögen när vetenskapen tar nya kliv framåt. Gud är större än luckorna i konstverket. Gud är själva konstnären. 
Tapio Luoma, kontraktsprost och kyrkoherde i Seinäjoki sekonderar i synodalavhandlingen med koncentratet: Kyrkans grundläggande uppgift är inte att undra över om Gud finns eller inte. Kyrkans grundläggande uppgift föds ur övertygelsen om att Gud finns.
Till ekvationen hör nämligen att medan slaget pågår sker det saker i skuggan som är betydligt allvarligare. När kampen väl är över och alla livets gåtor är lösta (vem vann?) kan det väl hända att den verkliga uppgiften för länge sedan har runnit en ur händerna.

Vid sidan om det hela står de tvehågsna, tvivlande, sökande, frågande och längtande och undrar: Vad är meningen med livet? Finns det något att tro på?
Så där som vi alla gör. Därför att vi är människor.

Vad svarar vi dem? En präst som hunnit se det mesta konstaterade: Jag brukar ibland säga ”Det som håller för gamla att dö på, håller också för unga att leva på”.
Svaret hör hemma i en annan dimension – men en som fördenskull varken är mindre verklig eller viktig.

May Wikström



Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00