Unga mäns ensamhet utmaning i kyrkans arbete

Kyrka. Kyrkans eftervårdsprojekt i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki är snart fullföljt. 1.10.2010 kl. 00:00

En viktig målsättning för kyrkans arbete i läroanstalter är att förhindra att studerande blir utslagna. Kyrkan är med i samarbetsprojektet CDS som strävar till att bekämpa utslagningen av yrkeshögskolestuderande. Målsättningen är att stöda välbefinnandet hos studerande och att hjälpa dem att bli färdiga med sina studier.

- Vi är oroliga över de unga männen. De behöver stöd med att identifiera sina känslor så att de får verktyg för att uttrycka sig när de mår dåligt. I yrkeshögskolan i Seinäjoki ordnas nu för andra året i rad en kurs där deltagarna lär sig färdigheter om sinnesstämningar och där man talar rakt ut om ensamhet och depression. Det är en bra sak att tröskeln för att anmäla sig har blivit lägre, konstaterar pastor Markku Orsila som leder kyrkans Kauhajoki-projekt.

Orsila som har arbetat i yrkeshögskolan i Seinäjoki berättar att unga män sällan kommer och talar om sina problem. Men genom att göra någonting tillsammans kan man lyckas lossa tungans band.

De studerande behöver stöd speciellt då de börjar och slutar studera för då är risken för utslagning störst. För män är risken att de sociala nätverken vacklar större än för kvinnor.

Kyrkan har just nu 62 anställda som arbetar i läroanstalter. Av dem jobbar 34 i yrkeshögskolor. De anställda är präster, diakoner, kyrkomusiker och ungdomsarbetsledare.

De deltar på många olika sätt i läroanstalternas vardag. De har ett tätt samarbete bland annat med studentorganisationer och andra parter som sköter om studerandenas välmående. De bygger upp en vi-anda och möter studerandena mitt i vardagen.

Eftervård är förebyggande

Eftervårdsprojektet i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki har nått slutrakan. Tyngdpunkten för arbetet är fortfarande att ge uppmärksamhet åt skolan där det skedde, att möta de anhöriga till offren och att stöda arbetet i församlingarna. I år har projektet utvecklat beredskapen för Stöd i kris (Henkinen Huolto/HeHu) på Lappo stifts område. Stöd i kris ger bland annat krishjälp vid stora olyckor.

Markku Orsila poängterar vikten av aktivt samarbete för alla myndigheter och aktörer som deltar i eftervården. Kyrkan har varit med i stödgrupper riktade till de anhöriga, i skolutflykter och evenemang, genom att föreläsa om kyrkans krisarbete, genom att ordna tysta retreater och andakter och genom att lyssna på de anställda inom församlingarna.

-Vi kan aldrig förebygga alla självmord eller all utslagning. Trots det är eftervården ett sätt att förebygga liknande händelser. Det är viktigt att skapa en känsla av trygghet och att tala, konstaterar Orsila.

Kyrkans Kauhajoki-projekt räcker till slutet av det här året. Diakonissan Johanna Korkeaniemi fortsätter ändå vid läroanstalten Kauhajoen palvelualojen oppilaitos till slutet av vårterminen 2011.

Projektet To care, to dare, to share, att förebygga utslagning i yrkeshögskolor (CDS) är ett samarbetsprojekt som administreras av yrkeshögskolan Diakonia och som 14 yrkeshögskolor är med i. Det tvååriga projektet började i slutet av förra året och det får finansiering bland annat från Europeiska socialfonden.

KT/CM



PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36