Släktdetektiverna

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Den Pulizerbelönade boken Roots, Rötter: En amerikansk familjs släkthistoria kom ut i mitten av 70-talet och översattes så småningom till 37 språk. Hailey var den som gav släktforskningen dess starka metafor. Men det är fler än han som har sökt och söker sina rötter. Få känner våra kyrkböcker så väl som släktforskarna. Antagligen sitter det en eller ett par på något pastorskansli också just nu.

Men några rotlösa sökare behöver det nödvändigtvis inte handla om.

Svensken Lennart Börnfors har i ett trettiotal djupintervjuer försökt ta reda på vad som driver släktforskarna ur sociologiskt perspektiv. De har gett honom svar som handlar om allt från att vara samlare och detektiver till känslan av att känna att man hör samman med det förflutna och att få något att bli komplett.
Släktforskarna sysslar alltså med något djupt exi-stentiellt. De behöver inte söka sina rötter för trygghetens skull, men stunden när de kan koppla samman förfäder och efterkommande får enligt Börnfors lätt ett ”drag av odödlighet”.

Samma drag går igen i en amerikansk undersökning av Elizabeth Yakels (Seeking information, seeking connections, seeking meaning:2004). Hennes djupintervjuer visar att det första sökandet – att hitta specifika förfäder och släktingar – ofta leder till ett fördjupat och oändligt sökande, som också har drag av att hitta en större mening och sammanhang där man själv ingår. Det handlar om att skapa en berättelse, släktens berättelse, som också är ens egen.

Det här märks tydligt bland ättlingarna till dem som i tiderna lämnade Finland för en start i Det nya landet.  Amerikasläktingar som tillbringar somrarna med att söka upp och hälsa på finländska släktingar i tredje eller fjärde led sysslar egentligen med att fylla i luckorna i en berättelse som kom bort. De spårar upp bitar till den förståelse som trots allt har inverkat på dem som personer – eftersom den utgjorde bottnen för världsbilden hos deras förfäder, vilka överförde dess anda till sina barn i den nya världen trots att de yttre ramarna var borta.
Det föder behovet av att återse. Ofta vill släktforskarna också dokumentera det de hittat, för att kunna föra vidare kunskapen till kommande generationer.

Det är svårt att uppskatta antalet släktforskare i Finland, men intresset är stort och enligt eldsjälarna själva växande. Genealogiska samfundet har cirka 6 000 betalande medlemmar. Samfundets diskussionsforum har cirka 60 000 unika användare varje månad. Det är skäl att spränga eventuella fördomar om asociala arkivnissar. Forskandet leder tvärtom både till sociala kontakter, resor och ett brett nätverkande över åldersgränserna. Internet har öppnat helt nya möjligheter för utbyte av information.
På finlandssvenskt håll har amatörer och semiprofessionella släktforskare gjort stora insatser. På The Finlander Forum, administrerat av vandabon Hasse Nygård finns i dags dato över 7000 poster enbart på tråden ”genealogi” medan tråden för personefterlysningar har över 9000 poster. Forumet är en länk mellan emigrantättlingar i USA och släkten hemma i Finland. Det är en tjänst som förenar släktdetektiver världen över. I Österbotten har K-G Olins forskande resulterat i flera böcker och ett författarskap på heltid. Långa namnlistor över emigranter är kanske de allra mest tummade passagerna i hans verk.

I vårt samhällstempo har metodiskt och långsamt arbete sällan den uppskattning det förtjänar. Släktforskarna är inte en udda subkultur från dammiga skrymslen. Som en av dem uttrycker det: De sitter med digikamera i ena handen och datorn och iPaden i den andra.
De är värda att uppmärksammas som viktiga bärare av vår historia, över tid och rum.

May Wikström



Mest läst

    nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

    kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

    asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

    profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

    psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

    Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

    Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

    andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

    äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

    musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

    Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

    Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

    Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

    Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

    debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

    FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

    FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

    FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

    KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

    mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

    Mest läst