Välsignade barn

Ledare. I början av sommaren sågs knipan med dödsförakt vandra ner med sina nykläckta dunungar till vattnet. Det har hänt att fåglarna marscherat tvärs igenom gatukorsningar och trafiklarm. 12.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Nu i slutet av sommaren gör en rad människoungar samma erövring av världen. 57 683 förstaklassare går i dagarna till sitt livs första riktiga skoldag, 29 332 pojkar och 28 351 flickor.De är runt en och tjugo långa, och många har trafiktränat ett par veckor innan starten. Ändå kan de inte på långt när ses som trafiksäkra, särskilt inte med allt pirr i magen. På ryggen hänger högst troligt en ny skolväska med väl utvalda skoltillbehör, och i dagens Finland oftast en mobiltelefon. Den kommer under skolårets gång att utgöra den förlängda navelsträngen till heltidsarbetande föräldrar som plockar upp sitt barn på eftis långt in på mörka eftermiddagen.

Vid vägkanten står föräldrarna kvar med hjärtat i halsgropen, och alla tänker de samma sak: ”De är ju så små!”, följt av sucken: ”Hur kunde det gå så här snabbt?”.

Allt fler församlingar ordnar välsignelse för förstaklassarna inför skolstarten. Det är en viktig signal om att församlingen vill gå med sina medlemmar, stora och små, i livets viktigaste skeden. Det är att visa respekt för det som är ”på riktigt” – barnets förväntan inför att äntligen bli stor, föräldrarnas bävan inför detsamma.Det är också ett välkommet utslag för att församlingen faktiskt är en del av sitt närsamhälle. En inbjudan från lokalförsamlingen om välsignelse av förstaklassaren berör mångfalt mer än ett upprop från riksplan om att delta i en temavecka av vilket slag som helst. Akten vid altarrundeln deklarerar att det är våra ungar det gäller, och att vår gemenskap vill dem vårt allra bästa och Guds beskydd.

Trutarna tog kanske merparten av knipans ungar. För drygt hundra år sedan skördade sjukdomar, fattigdom och elände människobarnens liv. Ännu vid förra sekelskiftet dog ungefär vart femte barn under sitt första levnadsår. I de hårt arbetande jordbrukssamhällena dog spädbarnen när mödrarna återvände till åkrarna snabbt efter förlossningen och inte kunde amma. I sydöstra Finland gav sig mammorna iväg till S:t Petersburg för att förtjäna – med samma dystra resultat, när smutsiga dihorn och mjölkblandningar togs i bruk som surrogat.

I dag hänger barnets överlevnadschanser inte samman med den vårdande förälderns kön eller förmågan att amma. Barndödligheten i Finland är världens lägsta, spädbarnsdödligheten ligger under fyra promille. Den förväntade livstiden för flickorna på skolvägen är 81 år, och för pojkar 73 år.

Men frånvaron av föräldrar eller vuxna är fortsättningsvis en livsfara för ett litet barn. I dag är farorna nya. Sjukdom som förut tog sig uttryck i prickar och fläckar slår nuförtiden klorna i själar och i sociala gemenskaper med mental ohälsa och grym utstötning som följd. Vargarna går på gatorna och säljer syntetiska droger och fentanylplåster.

Våra kullar krymper. När fågelarter är hotade slår naturvårdarna larm och man upprättar skyddsprogram. Vem blåser i visselpipan för människan? Och vilka ramar skapar vi för att våra barn ska må bra? Ifjol begick sexton barn och lika många nyblivna 18-åringar självmord. I den lovprisade finländska grundskolan går de barn som enligt WHO är de nästmest självmordsbenägna i hela världen.

Oavsett all annan nyhetsprioritering den här veckan kommer nyheten nummer ett i förstaklassarnas hem vara svaret på frågan: ”Hur gick det i dag?”. Det har barnen faktiskt all rätt att kräva av oss.

För föräldrar, beslutsfattare och kyrka gäller det att hålla detta i minnet, under alla de vardagar som kommer. Att agera och prioritera som om det fortfarande var viktigt.

Var välsignade!

May Wikström



mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53