Öknen släcker törst

Människa. Öknens fäder och mödrar är Ezra Gebremehdins teologiska specialitet.

22.7.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Hjärtat är slagfältet mellan gott och ont, menar Ezra Gebremehdin. Ökenfäderna han har studerat backar upp honom.

I och för sig ter sig inte hans val helt osökt. Ezra Gebremehdin har sina rötter i Eritreas och Etiopiens solstekta landskap.
Han kom redan där i kontakt med rikssvenska Evangeliska Fosterlandsstiftelsens arbete i den lutherska Mekane Yesuskyrkan. När det blev dags för honom att doktorera hamnade han i Sverige. På den vägen blev han. Trots att han nu bott 40 år i Sverige och talar en grammatikaliskt perfekt och rik svenska känner han väl till sitt arv och öknens kloka kvinnor och män.

Alltemellanåt kryddas Gebremehdins repliker av något guldkorn –  eller kanske sandkorn? – från asketerna. Och hans tanke om att de har mycket att lära oss känns alltmer attraktiv ju mer han öppnar dörren på glänt till öknens hemligheter.

Det handlar om hjärtat

Ezra Gebremehdin har skrivit en lärobok, Arvet från kyrkofäderna, som används både i Sverige och övriga Norden. Där tar han upp den spiritualitet som föddes ur öknarna i Egypten, Palestina och Kappadokien.

– Platser är viktiga i Bibeln och eremiterna drog sig tidigt undan i öknen. Egyptiern Antonios, han som blev klosterväsendets fader, hade själv först gått i lära hos en ökeneremit, berättar Gebremehdin.

Askesen och viljan att dra sig undan det världsliga har ibland kritiserats. Det är lätt att vara en god medmänniska när man bara har sig själv och ingen påfrestande omvärld. Men samtidigt lockar ökenfädernas hängivna andlighet den moderna generationen, som girigt slukar bland annat den svenske pingstpastorn Peter Halldorfs populära böcker i ämnet.

– Min känsla är att ökenfäderna talar till många människors starka längtan efter djup och äkthet. Deras budskap handlar om mer än att späka och förakta kroppen. De säger att vi är mer än kropp, både hjärna och hjärta. En del använder ordet själ. För mig är ”hjärta” ännu bättre.

Han konstaterar att det är just hjärtat som ökenfäderna hela tiden framhåller som det viktiga. ”Mer än allting annat, vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv”, som det sägs i Ordspråksboken.

Ökenfäderna uppmanar oss att prioritera, och det här är en förmåga Ezra Gebremehdin tror nutidens människor saknar. Gebremehdin citerar en ökenfader, som konstaterade att en människa inte får ro förrän hon säger: ”Bara Gud och jag finns i världen”.

– Vi kan inte bre ut oss över allt, vi kan inte förakta vår kallelse. Det finns en stor vilsenhet. Många gånger är man så nära källan och struntar i den. Abba Theseios frågar sig hur vi kan bevara vårt hjärta när vår mun och vår mage står öppna. Ibland är hindret kanske just det att man har så mycket gott i livet, kläder, mat och hälsa. Tårarna är borta. Å, vad ökenfäderna har mycket att säga om tårarnas betydelse! Det handlar om hunger, längtan och passion.

Han säger att glupskhet i livet är rädslan för tomhet. Än en gång öser han upp en insikt från öknen som klingar tankeväckande logisk. Visdomskornet kommer från Abba Izak: ”Vad är habegär? Det är att tro att Gud inte tar hand om en, att misströsta.”

I öknen klockan åtta

Måste då alla söka sig ut i öknen? Det är kanske bara några få förunnat att klara en sådan andlig resa både fysiskt och ekonomiskt. Nej, menar Ezra Gebremehdin.

– Öknen kan finnas på alla plan. Den kan vara ett litet hörn eller en vrå någonstans. Men den kan också finnas i vår förståelse av tiden, så att vi bestämmer att ”klockan åtta på morgonen, det är min öken”.

Läs mer i Kyrkpressen 29-30/2010

May Wikström



KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00