Diakoniarbetare saknar direktiv

Samhälle. Tiggarna blir allt fler i de finländska städerna. Också kyrkans diakoniarbetare står rådvilla inför deras bedjande blickar och en del efterfrågar klarare direktiv. 7.7.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

Det är fler än kyrkans diakoniarbetare som är osäkra på rätt inställning till tiggeriet. Att förbjuda tiggeri är ingen lösning.

Marja-Liisa Laihia, sekreterare för mångkulturellt arbete vid Kyrkostyrelsen, får ofta e-post eller samtal av församlingsanställda som undrar hur de borde förhålla sig till de fattiga vandrarna från öst. Enligt henne är utgångspunkten för diakonalt arbete att bemöta alla människor som likvärdiga, oberoende av etnicitet och religion.

– Tiggare har lika stor rätt till diakonal hjälp som andra. Kyrkan behöver inte följa kommunernas eller städernas princip för bemötandet av medmänniskor ifall deras linjedragningar uppfattas som etiskt tvivelaktiga.

För närvarande håller kyrkostyrelsen på att utarbeta ett ställningstagande i frågan som ska publiceras i augusti. Kyrkostyrelsen planerar även att göra upp direktiv till församlingarna. Hur och när det sker är ännu oklart. 

Matkassar och tudelning

I Borgå syns romska tiggare tidvis i gatubilden. Enligt diakonissan Irina Lemberg har församlingen inte hittills hjälpt dem på något sätt.

–  I synnerhet äldre berörs illa av att se dem. Själv känner jag mig tudelad i frågan. Tiggariet kan vara organiserat och det kan hända att de slantar som tiggarna skramlar ihop kan hamna i högre uppdragsgivares fickor. 

Eventuella åtgärder för tiggarnas väl har inte diskuterats i församlingen.

– Just nu är jag den enda diakonissan på jobb och vi har fullt upp med att klara av det som vi redan tagit på oss.

Lemberg tror inte att det är en lösning på problemet att förbjuda tiggeri. I stället hoppas hon att beslutsfattare på EU-nivå ska hitta ett sätt att hjälpa de rumänska tiggarna i deras hemland.

Enligt diakon Gerd Erickson i Vasa söker församlingen inte aktivt upp de tiggare som finns i staden. Däremot får de som självmant kommer till diakonimottagningen hjälp.

– Vi brukar ge tiggare med familj en matkasse. De är också välkomna till våra parkcaféer och övriga tillställningar. Övriga hjälpåtgärder är knepiga eftersom de är tillfälliga klienter utan fast adress.

Enligt Erickson är det svårt för diakoniarbetarna att hjälpa alla nödställda. Hon välkomnar aktuella direktiv från kyrkostyrelsen och ser det som viktigt att till exempel socialbyrån, församlingen, polisen samarbetar för att göra upp gemensamma spelregler och utbyta information.

– Om vi vet hur socialen och övriga instanser hjälper är det enklare att veta hur vi ska hjälpa.

Läs mera i Kyrkpressen 27/2010

Marina Wiik



FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19