Fattigdomen på trappsteget

Ledare. Tiggaren utanför stora varuhuset böjer ansiktet mot gatan i samma vinkel som de enkla buketterna med liljekonvaljer intill. Knappast har hon en aning om vilken debatt hon väckt på hög politisk nivå. 10.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Men som Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty International i Finland påpekar låter hon oss se den europeiska fattigdomens ansikte. Det går inte längre att blunda, inte längre att förskjuta – för liksom andra EU-medborgare har hon rätt att röra sig fritt här.

Häromveckan samlades toppforskare från Finland och Sverige till ett omfattande fattigdomsseminarium på Hanaholmen. Fattigdomens ansikte och relativitet var ett återkommande samtalsämne bland dessa toppforskare. Här handlar det både om samhällssystem och om attityder. Det lyftes fram av forskaren Tapio Salonen från Linnéuniversitetet, själv son till finska föräldrar som sökt inkomstmöjligheter på andra sidan viken.
Salonen bekräftade att det finns uppfattningar om att fattigdomen är brutalare i Finland än i Sverige – och när svenska journalister halvt chockerade, halvt fascinerade åker över till brödköerna i Helsingfors återvänder de med ett foto på fattigdomen som det är svårt att hitta motsvarighet till i Sverige. För svenskar är det pinsamt, markant, alltför tydligt att se fattigdomen så. Samtidigt, påpekar Salonen, finns fattigdomen också i Sverige, men inte lika synligt. Den göms undan i bidragspolitik, i ensamförsörjarnas situation och i det faktum att närmare en tredjedel av en årskull svenskar besökt socialen för att få utkomststöd innan de fyllt 24.

Men brödkön var i själva verket protesten som slog fel, hävdar forskningsprofessor Heikki Hiilamo från Folkpensionsanstalten. I stället för att bli den akuta nödsignal som skulle väcka och förändra systemet, blev den själv ett system. Hans observation stöder forskarnas slutsats: nu behövs det ett annat fokus, som inte har tyngdpunkten på de individuella aspekterna utan på de strukturella.
Här biter forskarkollegerna tag i den stora utmaning som måste mötas, inte med kriminalpolitik utan med socialpolitik, en utmaning som omfattar former av fattigdom som vi inte hittills varit vana att se. I ett Europa med rörelsefrihet kan vi inte längre sätta standarden för hur fattiga människor vi vill ha på våra gator.

I sin predikan vid installationsgudstjänsten i söndags talade ärkebiskop Kari Mäkinen över liknelsen om den sjuke trashanken Lasaros utanför rikemannens hus, han som får leva på smulor medan mannen därinne lever det goda livet.
Lite senare, ur evighetsperspektiv betraktat, tar berättelsen rakt motsatt vändning. Ärkebiskop Mäkinen ser i berättelsen ett kraftigt moraliskt budskap som handlar om att det här husets gemensamma bord tillhör alla. Han påpekar att det är möjligt att smulor faller från det gemensamma bordet så länge som välståndet ökar, i form av bidrag, mediciner, vård eller utbildning. ”De är oumbärliga i denna nöd. Men kvar blir Lasaros ömmaste fråga: Ser man mig som en fullvärdig mänska vars liv är en helhet, minnen, känslor, inre glädjeämnen, egna drömmar och förhoppningar.”

Även om en allmosa i en pappersmugg på Mannerheimvägen inte avhjälper strukturell nöd, går det inte heller, att som vår statsminister föreslår, avskaffa problemet genom att knipa ihop plånboken.

Det är en fråga som ytterst handlar om människovärde, hennes – och vårt.

May Wikström



ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00