På skriban vågar man göra bort sig

Kyrka. Maj månad. Blåsipporna blommar, skolorna går mot sitt slut och skriftskolan närmar sig för många. 15.5.2010 kl. 00:00

Pia Lehto

Fanny Wikström, Alexandra Gustafsson, Lina Frisk och Niklas Wiik har stortrivts på skribaläger.

  Men hjälp! En hel vecka ute i ingenstans med obekanta ansikten, föreläsande präster, knasiga hjälpledare och fruktansvärt pinsamma lekar. Eller …?

I ett av klubbrummen i Sibbos prästgård sitter Lina Frisk, 17, Niklas Wiik, 18, Fanny Wikström, 16, och Alexandra Gustafsson, 16 och jämför sina skribaupplevelser. De stojar och skrattar och gestikulerar vilt med armarna och den ena historien värre än den andra bubblar upp. Skriban verkar vara något de alla har goda minnen från och de vill mer än gärna dela med sig av sina upplevelser.

– Usch, jag kommer ihåg när jag missförstod en lek där man skulle upprepa vad ledaren sa. Han sa ”Älskling, älskling, säg mig vem du älskar” och i stället för att upprepa vad han sa började jag räkna upp namn på några flickor jag gillade, säger Niklas och flinar stort.

– Haha, då skulle du sett våra hjälpisars modeshow, där gjorde folk riktigt bort sig, säger Alexandra och skrattar.

Vännerna fortsätter berätta om lekar de alla var med i och vilka som var deras favoriter. Det verkar som om det största intrycket de fått av skriban är just lekarna och aktiviterna.

– Det var ju under lekarna man började lära känna varandra. Efter att man lite lättat på stämningen i lekarna och aktiviteterna med hjälpisarna så var det lättare att börja umgås på fritiden och man hade något gemensamt roligt att prata om, säger Lina.

Många av lekarna är av den mer pinsamma sorten, men det fick aldrig någon av Sibboungdomarna att känna sig obekväma.

– Det är en trygg atmosfär och man vågar göra bort sig, säger Lina och får medhåll av de andra.

– Sedan underlättar hjälpisarna mycket, de bjuder på sig själva och gör det ”tillåtet” att göra bort sig, säger Alexandra.

Den hjälpande handen

Hjälpledarna är en viktig del av skribaupplevelsen. Hjälpledarna ska vara ”storasyskon” som råder, hjälper till, skojar och stöder. Alla fyra Sibboungdomarna anmälde sig till hjälpledarutbildningen efter skriftskolan och de tycker att hjälpledarskapet var nästan lika kul som att själva vara med på skriftskollägret.

– Det är roligt på ett annat sätt, som hjälpledare är det ju vår grej att roa skribadeltagarna och hitta på lekar och aktiviteter, säger Alexandra.

– Hjälpledarna är jätteviktiga. Det är de som skapar ”feelisen”, säger Lina.

– Jo, sen ska hjälpisarna lite se efter deltagarna och märka ifall någon känner sig utanför och sånt, säger Fanny.

Vad gäller de pinsamma lekarna så brukar också hjälpledarna ha ett hum om vad alla i gruppen ”går för”.

– Hjälpisarna ska lite tänka på vem de tar upp till de mest pinsamma lekarna och det brukar gå bra, säger Lina.

Även för blyga

Vännerna tror att också en blygare person kan ha en kul och givande upplevelse på skriban och att man inte ska låta det hindra en från att åka på läger.

– Det är säkert många som är lite blygare och ganska nervösa inför skriban, men man får snabbt kontakt med de andra. Man delar ju rum, så det är inte svårt att hitta nya bekantskaper, säger Lina.

– Det är verkligen inga problem ifall man inte känner någon när man kommer dit, efter några dagar är hela gruppen som ett stort gäng och alla hänger tillsammans, säger Fanny och de andra nickar medhållande.

– Jag var faktiskt ganska blyg när jag gick skriban, men efter några dagar på lägret upptäckte jag att det inte lönade sig att vara blyg, säger Niklas med ett skratt.

– Sedan dess har jag varit på sju läger som hjälpis, så skriban var en positiv upplevelse för mig.

Nu ropar ungdomsledaren från köket att samlingen som de fyra är här för ska börja och ungdomarna börjar röra på sig. Innan de tassar in till det stora rummet får alla säga ett ord som de tycker beskriver skriftskolan.

– Mysigt, säger Alexandra.

– Utvecklande, säger Niklas.

– Påverkande, säger Fanny.

– Jätteroligt, säger Lina och ler stort.

Läs mera om skriftskolan i Chill i Kyrkan, Kyrkpressen 19/2010.

Heidi Hendersson



Kyrkomötet. Femton kyrkomötesombud, av vilka tre är från Borgå stift har undertecknat ett initiativ till kyrkomötet som strävar till att möjliggöra kyrklig vigsel för par av samma kön. 20.2.2017 kl. 13:46

eutanasi. Endast var sjätte läkare som arbetar med döende patienter är för eutanasi. 20.2.2017 kl. 10:08

kärlek. Kan kärlek vara något så oromantiskt som att bara stanna? 17.2.2017 kl. 21:35

gospel. Den som är nyfiken på att pröva på vad det egentligen är att sjunga gospel har sin chans i mars. 17.2.2017 kl. 10:22

Borgå stift. Stiftsfullmäktige i Borgå stift tillsatte vid sitt möte i Karleby på tisdagen (14.2.2017) en nämnd som har som uppgift att främja det kyrkliga arbetet och stöda församlingarnas utveckling på Åland. 15.2.2017 kl. 14:28

tro. – Tänk att jag får ha en relation till Gud i ett postsovjetiskt, sekulariserat Estland – det är nåd, säger Janne Kütimaa, som bor i Tallinn och på Åland. 15.2.2017 kl. 13:51

sjukdom. Gitte Laurell fick en cancerdiagnos i fjol, och noterade efter en tid att en del människor började undvika henne. Hon plitade därför ner fem råd för hur man kan bemöta människor med cancer i vardagen. 16.2.2017 kl. 00:00

statistik. Från årsskiftet ska församlingarna rapportera sina aktiviteter veckovis till kyrkostyrelsen. Nytt är att också de frivilligas insatser ska bokföras. 15.2.2017 kl. 01:00

film. I Martin Scorseses drama Silence baserar sig på Shûsaku Endôs roman från 1966 om den verkliga jesuitmunken Cristóvão Ferreira. 13.2.2017 kl. 16:08

domkapitlet i borgå. I framtida kyrkoherdeval ska alla som söker en kyrkoherdetjänst intervjuas av domkapitlet. 13.2.2017 kl. 12:13

Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35