Bristvara

Ulrika Hansson. Klagomål om vår ständiga brist på tid känns lika uttjatat som kallprat om vädret. Men faktum är att jag på senare tid tyckt att klockorna tickat mer hysteriskt än annars. Lite som en sång som inleds harmoniskt för att sedan öka i tempo tills den utvecklats till en uppspeedad version av smurfarnas hallonsaft-sång. 12.5.2010 kl. 00:00

En tidning ska tryckas och deadliner hållas. När pulsen stiger och kvällarna blir korta vill jag ändå gärna komma ihåg mina nära, läsa den där boken som legat så länge, träna, tvätta fönster och i största allmänhet räcka till.

Några konkreta tecken på att jag känner mig stressad: Jag mumlar förgrymmat över gliddörrar som inte går upp tillräckligt snabbt, jag tittar någon empatiskt i ögonen men hör inte ett ord av vad personen säger, jag visar ilskna tecken åt glada turister som kommer i min väg i cykelfilen. Och alltemellanåt undrar jag: Är tiden faktiskt så rumphuggen eller är det jag som prioriterar fel?

Ibland upplever jag trots allt att tiden, likt en godmodig gammal faster, tar min hand och lotsar mig rätt. Som när jag äntligen säger ”Länge sen sist” till en god vän och vi utan konstigheter fortsätter där vi slutade. Eller när jag i tystnad sätter mig vid fönstret en vårkväll, med släckta lampor och tomt sinne, och inväntar skymningen.

Tiden känns också som en vän i det ögonblick då dagen vaknar och jag med en kopp kaffe slår mig ner vid arbetsbordet och tittar på en prydlig kom ihåg-lista. Förhoppningen finns där: Det är möjligt! Jag klarar det! Det här är dagen då jag ordnar in mitt liv i prydliga pastellfärgade askar.

Sällan, sällan blir det så. Men i min tillvaro av borttappade kvitton och försummade chanser finns ändå de där stunderna då jag stillar mig, blickar inåt och hinner ifatt mig själv.

Ulrika Hansson



kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

politiker. Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam. 29.5.2019 kl. 10:24

vm-guld. I Helsingfors ringer kyrkklockorna i dag måndag 27.5 när Finlands ishockeylandslag landar på Helsingfors-Vanda flygfält vid fyratiden. Med klockringningen önskar församlingarna i huvudstaden VM-guldmedaljörerna välkomna hem igen. 27.5.2019 kl. 16:42

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00