Finländska katoliker fördömer pedofiliövergreppen

Kyrka. Katolska präster i Finland uppmanas undvika bikt i slutna rum efter att pedofilskandaler i flera länder skakat kyrkan. 17.4.2010 kl. 00:00

stock.xchg

Katolska kyrkan i Finland har gett rekommendationer om barn och bikt.

De första fallen av sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan blev kända i USA på 1990-talet. Sedan dess har avslöjandena haglat tätt – förra veckan kunde man läsa i tidningarna att flera fall i Norge rapporterats.

Trots att man inte känner till några fall i Finland har katolska kyrkan redan för flera år sedan vidtagit åtgärder för att minska risken för prästerliga övergrepp.

– Min företrädare Jozef Wrobel rådde präster att lyssna till bikt från barn endast i en biktstol med två rum som skiljs åt av ett galler. Samtidigt uppmanade han dem att undvika bikt i ett slutet rum, till exempel sakristian, säger katolska kyrkans biskop Teemu Sippo.   

Enligt Sippo var avsikten att undvika tillfällen där en präst kan anklagas för opassande närmanden.

– Å andra sidan har det blivit lite hysteri kring saken så att varje form av beröring av barn uppfattas som fel. Så kan det ju inte vara: Jesus tog ju också emot barnen, välsignade och rörde vid dem.

Sorg och ilska

Marko Tervaportti, direktör för Katolsk informationstjänst, poängterar att varje misstänkt pedofilifall måste behandlas snabbt men omsorgsfullt i såväl kyrkans domstol som inför världsliga myndigheter. 

– Finlands katoliker är upprörda över att sådant här kan hända i vår kyrka. Vi känner sorg å offrens vägnar och ilska och bitterhet mot förövarna. Var och en känner skam över det inträffade, säger Tervaportti.

Robert Paul, katolik och medlem i S:ta Birgitta församling i Åbo, är förvånad och chockad över hur utbrett missbruket varit. Han uppfattar det ändå som osannolikt att pedofilifall skulle ha förekommit i Finland.

– Antalet finländska katoliker är så lågt att det skulle vara svårt att hemlighålla övergrepp. Dessutom finns det inga katolska elevhem eller internat där katolska präster ens skulle få chansen att umgås med barn och unga på tu man hand.

Moralisk upprustning

Enligt Marko Tervaportti har avslöjandet av pedofiliskandalerna skadat katolska kyrkans rykte, men inte så mycket som man kunde tro.

– Människor är smartare än vad mediekarusellen låter förstå.

Han riktar kritik mot att katolska kyrkan ensam pekats ut som bov i pedofilidramat.

– Det är bra att offren får upprättelse genom publiciteten, men jag önskar att det leder till att övergrepp mot barn utreds också inom andra institutioner och anstalter.

Robert Paul ser också positiva möjligheter i de negativa nyheterna.

– Avslöjandena kan bana väg för en global moralisk upprustning. Om tjugo år är människor kanske beredda att bete sig mera kristet och visa större kärlek.

Marina Wiik



Kyrkodagarna. De finska kyrkodagarna i Åbo marknadsförs bland annat med en lättklädd modell. 27.4.2017 kl. 17:55

laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16