Bli av med snällhetens skal

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Alexandra Forsbäck

Att bryta sitt snällhetsmönster ger öppnare relationer och förbättrar livskvaliteten, anser Heidi Salonen.

För några år sedan läste socionomen Heidi Salonen boken Kiltteydestä kipeät (ung. Sjuka av snällhet) av Anna-Liisa Valtavaara och fick en aha-upplevelse.

– Jag har alltid haft den snälla flickans roll i familjen och känt mig lite skamsen över det. Genom Valtavaaras bok insåg jag att jag inte är ensam om att alltid vilja vara andra till lags och lägga band på mina känslor, utan att det är ganska allmänt – och destruktivt, säger Salonen.

Är det alltså inte bra att vara snäll?

– Som jag förstår det är snällhet hjärtats godhet, att vara vänlig på ett äkta sätt. Men om snällhet blir en prestation och sker i eget syfte kan den också vara begränsande.

Översnälla människor är trevliga och medgörliga, eftersom de till varje pris vill vara omtyckta och bli väl bemötta.

–  En för snäll människa har ingen sund självbevarelsedrift. Hon har svårt att säga nej och tar på sig en massa extrajobb, vilket ofta utnyttjas av kollegerna och de närmaste. I längden blir det ohållbart och individen kan drabbas av trötthet eller utbrändhet, depressioner och psykosomatiska sjukdomar.

Kärlek med villkor

Enligt Heidi Salonen uppkommer det kontraproduktiva beteendemönstret redan i barndomen.

– Barn har ett grundbehov av att vara älskat. Om man inte får den bekräftelse som behövs för att vara trygg i sin identitet tror man att man liksom måste köpa kärlek i utbyte mot snällhet. 

För hennes egen del handlade det om att hon fick en lillasyster.

– Mina föräldrar betonade att jag inte fick vara besvärlig eftersom babyn var så jobbig. Jag märkte snabbt att jag belönades och fick uppmärksamhet om jag var snäll, men straffades om jag var olydig. Sedan var jag fast.

Begränsande snällhet är ändå inte bara något som drabbar de äldsta i syskonskaran.

– Vid svåra yttre omständigheter, såsom död, skilsmässa och sjukdom i familjen, kan en ung människa tränga undan sina egna behov och göra sig närmast osynlig. Beteendet är inte typiskt för en viss åldersklass och drabbar både flickor och pojkar.

Kan man bli för snäll fastän man haft en harmonisk uppväxt?

– Under uppväxten kan man känna att föräldrarna ger sin kärlek på vissa villkor. Mina föräldrar älskade mig, men jag kände att relationen var hotad om jag inte var snäll.

Marina Wiik



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10