Bli av med snällhetens skal

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Alexandra Forsbäck

Att bryta sitt snällhetsmönster ger öppnare relationer och förbättrar livskvaliteten, anser Heidi Salonen.

För några år sedan läste socionomen Heidi Salonen boken Kiltteydestä kipeät (ung. Sjuka av snällhet) av Anna-Liisa Valtavaara och fick en aha-upplevelse.

– Jag har alltid haft den snälla flickans roll i familjen och känt mig lite skamsen över det. Genom Valtavaaras bok insåg jag att jag inte är ensam om att alltid vilja vara andra till lags och lägga band på mina känslor, utan att det är ganska allmänt – och destruktivt, säger Salonen.

Är det alltså inte bra att vara snäll?

– Som jag förstår det är snällhet hjärtats godhet, att vara vänlig på ett äkta sätt. Men om snällhet blir en prestation och sker i eget syfte kan den också vara begränsande.

Översnälla människor är trevliga och medgörliga, eftersom de till varje pris vill vara omtyckta och bli väl bemötta.

–  En för snäll människa har ingen sund självbevarelsedrift. Hon har svårt att säga nej och tar på sig en massa extrajobb, vilket ofta utnyttjas av kollegerna och de närmaste. I längden blir det ohållbart och individen kan drabbas av trötthet eller utbrändhet, depressioner och psykosomatiska sjukdomar.

Kärlek med villkor

Enligt Heidi Salonen uppkommer det kontraproduktiva beteendemönstret redan i barndomen.

– Barn har ett grundbehov av att vara älskat. Om man inte får den bekräftelse som behövs för att vara trygg i sin identitet tror man att man liksom måste köpa kärlek i utbyte mot snällhet. 

För hennes egen del handlade det om att hon fick en lillasyster.

– Mina föräldrar betonade att jag inte fick vara besvärlig eftersom babyn var så jobbig. Jag märkte snabbt att jag belönades och fick uppmärksamhet om jag var snäll, men straffades om jag var olydig. Sedan var jag fast.

Begränsande snällhet är ändå inte bara något som drabbar de äldsta i syskonskaran.

– Vid svåra yttre omständigheter, såsom död, skilsmässa och sjukdom i familjen, kan en ung människa tränga undan sina egna behov och göra sig närmast osynlig. Beteendet är inte typiskt för en viss åldersklass och drabbar både flickor och pojkar.

Kan man bli för snäll fastän man haft en harmonisk uppväxt?

– Under uppväxten kan man känna att föräldrarna ger sin kärlek på vissa villkor. Mina föräldrar älskade mig, men jag kände att relationen var hotad om jag inte var snäll.

Marina Wiik



församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39