Nätkamp om själarna

Ledare. För drygt sex år sedan, närmare bestämt i november 2003, lanserade fritänkarna i Tammerfors nätsidan www.eroakirkosta.fi.
14.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Den primära avsikten var – och är – att göra det så lätt som möjligt för medlemmar i kyrkan att bli före detta medlemmar, alltså att skriva ut sig ur kyrkan.
Möjligheten att göra det bland annat elektroniskt öppnades i och med den nya religionsfrihetslagen, som inte längre förutsatte att utskrivningen skedde med ett personligt besök på antingen kyrkoherdeämbetet eller magistraten.

Oberoende av hur man ställer sig till avsikten och målet med fritänkarnas nätsida råder det ingen tvekan om att sidan har varit framgångsrik. Första året valde 3,7 procent av dem som trädde ut ur kyrkan att göra det via den aktuella sidan. År 2009 var andelen uppe i hela 90 procent.
I vilken utsträckning sidan som sådan bidragit till det kraftigt ökade utträdet under 2000-talet är svårt att bestämt säga. Det torde vara klart att den spelat åtminstone en viss roll.

För ett drygt halvt år sedan reagerade evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genom att lansera nätsidan www.blimedlemikyrkan.fi, på finska www.liitykirkkkoon.fi.
En intressant fråga är i vilken utsträckning den satsningen har lett till de preliminära siffror som Befolkningsregistercentralen presenterat om den kyrkliga in- och utskrivningen för 2009. Siffror som visar att fler medlemmar än någonsin tidigare anslöt sig till kyrkan och att antalet personer som skrev ut sig ur kyrkan har sjunkit kraftigt.

Grundförklaringen till de positiva siffrorna kan och måste, som kommentarerna på nyhetsplats i den här tidningen visar, sökas på olika håll. Försöker man hitta en gemensam nämnare förefaller den vara vilken betydelse kyrkan har för den enskilda individen. Med andra ord om medlemskapet ger något.
Vad detta något är kan variera. Tidsbundna orsaker är sådana som har med kyrkliga förrättningar att göra: dop, vigslar, begravningar och sist, men absolut inte minst, skriftskolan. Mera allmänna orsaker förefaller vara sådant som har med kyrkans diakonala och andra samhällsrelaterade insatser att göra.

Även om tekniken för in- och utskrivning självfallet inte är avgörande tyder dock mycket på att den elektroniska inskrivningsmöjligheten kan ha spelat en till och med ganska stor roll i den för kyrkan positiva och för fritänkarna negativa utvecklingen.
Det är inte endast möjligheten att lätt skriva ut sig som leder till resultat. Det gör också möjligheten att lätt skriva in sig. Det här är på många sätt glädjande. Bland annat därför att det visar att tröskeln att återvända till kyrkan inte med nödvändighet är omöjlig att göra lägre. En nätsida för inskrivning är ett sätt att göra det. Nu gäller det att så fördomsfritt som möjligt hitta så många andra sätt som möjligt.

Målet för fritänkarna i Tammerfors var alltså att med hjälp av den aktuella nätsidan minska antalet finländare som hör till kyrkan. Ett minimalt antal medlemmar är målet för deras nätkamp om själarna.
Målet för kyrkans satsning måste vara ett annat än ett maximalt antal medlemmar. Alltså något annat än motsatsen till fritänkarnas mål. Målet måste vara att nå ut med det kristna budskapet. Det målet är oberoende av var kampen om själarna förs och oberoende av antalet medlemmar.
För kyrkan kan antalet medlemmar över huvud taget inte vara ett mål i sig. Däremot nog en möjlighet att bättre nå ut med budskapet. Därför är antalet medlemmar viktigt.

Stig Kankkonen



HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54