Nätkamp om själarna

Ledare. För drygt sex år sedan, närmare bestämt i november 2003, lanserade fritänkarna i Tammerfors nätsidan www.eroakirkosta.fi.
14.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Den primära avsikten var – och är – att göra det så lätt som möjligt för medlemmar i kyrkan att bli före detta medlemmar, alltså att skriva ut sig ur kyrkan.
Möjligheten att göra det bland annat elektroniskt öppnades i och med den nya religionsfrihetslagen, som inte längre förutsatte att utskrivningen skedde med ett personligt besök på antingen kyrkoherdeämbetet eller magistraten.

Oberoende av hur man ställer sig till avsikten och målet med fritänkarnas nätsida råder det ingen tvekan om att sidan har varit framgångsrik. Första året valde 3,7 procent av dem som trädde ut ur kyrkan att göra det via den aktuella sidan. År 2009 var andelen uppe i hela 90 procent.
I vilken utsträckning sidan som sådan bidragit till det kraftigt ökade utträdet under 2000-talet är svårt att bestämt säga. Det torde vara klart att den spelat åtminstone en viss roll.

För ett drygt halvt år sedan reagerade evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genom att lansera nätsidan www.blimedlemikyrkan.fi, på finska www.liitykirkkkoon.fi.
En intressant fråga är i vilken utsträckning den satsningen har lett till de preliminära siffror som Befolkningsregistercentralen presenterat om den kyrkliga in- och utskrivningen för 2009. Siffror som visar att fler medlemmar än någonsin tidigare anslöt sig till kyrkan och att antalet personer som skrev ut sig ur kyrkan har sjunkit kraftigt.

Grundförklaringen till de positiva siffrorna kan och måste, som kommentarerna på nyhetsplats i den här tidningen visar, sökas på olika håll. Försöker man hitta en gemensam nämnare förefaller den vara vilken betydelse kyrkan har för den enskilda individen. Med andra ord om medlemskapet ger något.
Vad detta något är kan variera. Tidsbundna orsaker är sådana som har med kyrkliga förrättningar att göra: dop, vigslar, begravningar och sist, men absolut inte minst, skriftskolan. Mera allmänna orsaker förefaller vara sådant som har med kyrkans diakonala och andra samhällsrelaterade insatser att göra.

Även om tekniken för in- och utskrivning självfallet inte är avgörande tyder dock mycket på att den elektroniska inskrivningsmöjligheten kan ha spelat en till och med ganska stor roll i den för kyrkan positiva och för fritänkarna negativa utvecklingen.
Det är inte endast möjligheten att lätt skriva ut sig som leder till resultat. Det gör också möjligheten att lätt skriva in sig. Det här är på många sätt glädjande. Bland annat därför att det visar att tröskeln att återvända till kyrkan inte med nödvändighet är omöjlig att göra lägre. En nätsida för inskrivning är ett sätt att göra det. Nu gäller det att så fördomsfritt som möjligt hitta så många andra sätt som möjligt.

Målet för fritänkarna i Tammerfors var alltså att med hjälp av den aktuella nätsidan minska antalet finländare som hör till kyrkan. Ett minimalt antal medlemmar är målet för deras nätkamp om själarna.
Målet för kyrkans satsning måste vara ett annat än ett maximalt antal medlemmar. Alltså något annat än motsatsen till fritänkarnas mål. Målet måste vara att nå ut med det kristna budskapet. Det målet är oberoende av var kampen om själarna förs och oberoende av antalet medlemmar.
För kyrkan kan antalet medlemmar över huvud taget inte vara ett mål i sig. Däremot nog en möjlighet att bättre nå ut med budskapet. Därför är antalet medlemmar viktigt.

Stig Kankkonen



Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44