Att växa i hemlighetens skydd

Teologi. Maria var en ung judisk kvinna, trolovad men ännu inte gift. Att föda barn utanför äktenskapet var i hennes livsmiljö en stor skam. 24.12.2009 kl. 00:00

Sanna Kallio

Både modern och barnet var stämplade för resten av livet. De skulle inte ha samma möjligheter som andra att leva som vanliga, respekterade medlemmar av samhället. Det är ändå inte sannolikt att äktenskapsbrytare vid den här tiden skulle straffats med döden även om det stod så i Mose lag (5 Mos 22, 23-27): endast romerska myndigheter kunde fälla dödsdom.

Inget under att Maria först var förskräckt och ingenting förstod när ängeln Gabriel uppenbarade sig för henne och berättade att hon blir moder till den Högstes son. Lukasevangeliet berättar att hon ställde frågor till ängeln: Hur ska detta ske? Hur är det möjligt att hon skulle föda en son, hon hade ju aldrig haft någon man? Evangeliet berättar att när hon hört ängelns ord litade hon på det och accepterade uppgiften att bli Guds moder. Men hon talade inte genast om saken med hela Nazareth. Hon behövde tid att begrunda det som hänt och skulle hända med hennes liv.

Maria berättade om ängelns besök kanske bara för Josef – åtminstone sägs inget annat i evangelierna. Han för sin del – när han fick veta att hans trolovade var gravid – tänkte först i tysthet lämna henne. Matteusevangeliet berättar att han ändrade sig när Herrens ängel uppenbarade sig för honom i en dröm. Då gjorde han som ängeln hade befallt och förde hem sin trolovade. Han tog henne som sin hustru och tog hand om henne och barnet så länge han levde.

Snart efter ängelns besök for Maria till sin kusin Elisabet. Hon behövde inte säga annat än ”shalom”, för när Elisabet hörde hennes hälsning fylldes hon med den helige Ande och hälsade sin unga släkting som Herrens moder. Det var alltså bara en liten grupp människor som då visste om Marias unika uppgift.

Evangelierna berättar inte direkt om att Maria eller Jesus ens senare skulle ha haft svårigheter på grund av ont tal om hans faderlöshet. Markusevangeliet kallar honom ”Marias son”, men det här kan betyda att Josef var död vid den tiden. Vissa ord i Johannesevangeliet kan kanske återspegla illasinnade rykten om Jesus, till exempel när hans motståndare betonar att de själva inte är oäkta barn (Joh 8, 41). Det är mera sannolikt att Jesus fick växa tryggt som Marias och Josefs pojke och att Maria berättade öppet om ängelns budskap först senare.

Varför denna tystnad?

Redan i den tidiga kyrkan funderade man över varför Jesu födelse skedde i hemlighet och stillhet.

Ignatios av Antiokia levde i början av andra århundradet, alltså nästan samtidigt och i nästan samma miljö som Maria. Han var biskop och skrev några av de första texterna utanför Nya testamentet som behandlar Jesu födelse. I sina brev skrev Ignatios om betydelsen och nödvändigheten av jungfrufödelse. Klart och vackert undervisade han att Jesus enligt kristen tro varken är någon vanlig människa eller någon tidlös gudomlig gestalt, utan en sann människa och en sann gud, samtidigt född och icke-född. För att kunna befria människor från dödens makt måste han vara båda. Sin mänsklighet har Jesus fått från sin moder Maria.

Om att Jesu födelse av jungfru Maria måste ske i hemlighet skriver han så här:

”Vår Gud, Jesus Kristus, blev undfången av Maria enligt Guds rådslut, av Davids säd och dock av helig Ande. För denna världens furste var Marias jungfrudom och hennes nedkomst fördolda, liksom Herrens död: tre skallande hemligheter som ägde rum i Guds stillhet.” (Ign. Ef. 18.2-19.1)

Ignatios förklarar ännu inte hur och varför dessa tre saker måste hållas i hemlighet, men senare kyrkofäder gör det.

Basileios den Store förklarade på 300-talet Ignatios’ utsagor om Marias äktenskap med Josef. Han menade att äktenskapet med Josef hade flera syften i Guds plan. För det första var det avsett för att lura denna världens furste som kände till gammaltestamentliga profetior om att en jungfru ska bli havande och föda en son (Jes 7, 14) och visste att detta betydde slutet på hans makt. För det andra tänkte Basileios att så här ville Gud lyfta fram det goda i både jungfrulighet och äktenskap. För det tredje tänkte han att Josef genom äktenskapet skapade trygghet i Marias liv. Det som är fint och värdefullt måste få växa tryggt i stillhet.

Maria sjunger om Guds stora verk

Lukasevangeliet berättar att när Maria träffade Elisabet och hörde hennes ord, började hon sjunga och prisa Gud. Marias lovsång är känd med det latinska namnet Magnificat (Lk 2, 46-55). I den prisar Maria Gud som har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Maria tar upp judiska messianska förväntningar och ser att de nu gått i uppfyllelse. Gud tar hand om de fattiga som förväntar på hans frälsning: ”Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort. Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.” Maria förstår att Guds mäktiga gärningar snart ska berättas överallt i världen: ”Från denna stund ska alla släkten prisa mig salig: stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt, och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte.”

Forskarna har diskuterat texten ivrigt. Man har frågat sig hur en ung kvinna kan ha haft så bra kännedom om Gamla testamentet och kunnat formulera så djupsinniga teologiska tankar. Det finns andra exempel på unga människor som gjort någonting likadant. Till exempel Katarina av Siena trivdes som barn i en dominikanerkyrka som låg nära hennes hem, där lyssnade hon på textläsning och predikningar. Redan som sjuåring började hon se visioner och bestämde sig att ägna sitt liv åt Gud. Varför skulle inte också Maria ha kunnat känna till gammaltestamentliga texter och tillämpa dem på sitt eget liv? Marias lovsång innehåller inga hänvisningar till långfredagens eller påskdagens händelser. Det skulle man ha tänkt sig om sången hade avfattats först efter den tiden.

Till slut berättar Maria om allt som hänt

Evangelierna är skrivna några decennier efter Jesu död och uppståndelse. Då var Maria med i församlingen (Apg 1, 14). Det måste vara hon själv som har berättat om allt som hänt henne. Endast hon kunde berätta om händelserna vid Jesu födelse och om Jesu barndom. Endast hon visste att hon efter herdarnas besök i Betlehems stall ”tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det” (Luk 2,19). Efter påsken hade det blivit dags att berätta om allt.

Ingen skulle ha trott henne om hon genast hade berättat om ängelns budskap. Men i ljuset av Jesu liv, död och uppståndelse var det inte mera otänkbart och otrovärdigt att även hans födelse var annorlunda än andra människors. Enligt evangelierna uppenbarade inte Jesus heller sig själv och sin uppgift genast, utan först småningom och först bara till en liten grupp lärjungar. Genom sina verk och sin undervisning fick han människorna så småningom att inse vem han är.

Om man besöker Rom i dag ser man i många kyrkor underbara mosaiker som visar Maria bredvid sin son. Vissa av bilderna är mycket gamla, redan från 400-talet. Också i många texter från denna tid behandlas Jesu moder med stor kärlek och vördnad. Hennes uppgift som började i hemlighet har blivit uppenbar, precis som Maria själv sade: ”Från denna stund ska alla släkten prisa mig salig.”

Anni Maria Laato är Docent vid Åbo Akademi

Anni Maria Laato



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10