Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Kyrka. Den lutherska kyrkans Kyrkan och judendomen-arbetsgrupp har verkat i trettio år. 6.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Det finländska gospelbandet Exits nyaste skiva Sateen kohinaa har klättrat upp till sjätte plats på Finlands officiella albumlista. 5.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Socklot bönehus i förnyad form. Stockväggarna och grunden är de ursprungliga, allt i övrigt är nytt. 5.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Borgå församlingar ger ut en serie euromynt med Borgå domkyrka som motiv. 5.10.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi måste vi slå sönder benhårda föreställningar och myter. Om vi får samhället med oss kan vi stoppa pandemin, konstaterar Sizar Simba, 47, koordinator för aidsbekämpningsverksamheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. 5.10.2007 kl. 00:00

Människa. Ruth Mmari är sinnebilden för den tanzanianska kvinnan, med öppen famn inte bara för de egna barnen utan också för de många föräldralösa som förs i hennes väg. Hennes hjärta klappar också varmt för medsystrar med varierande problem. 4.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Konsistoriet i Estlands lutherska kyrka har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma förtjänstkorset av första klass. 4.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den strategi för helhetskyrkan som håller på att ta form görs för att alla som arbetar i och med kyrkan skall veta varför de gör vad. 4.10.2007 kl. 00:00

Världen.  – Turism kan förbättra kvinnors sociala status, särskilt i länder där kvinnors rättigheter inte erkänns, säger kardinal Tarcisio Bertone, statssekreterare för Vatikanen. 4.10.2007 kl. 00:00

Människa. – Fast jag jobbat hela sommaren känns det som om jag fått mera än jag gett, säger Jonna Lillrank som tillbringat sommaren som volontär på ett kristet åldringshem i Haifa, Israel. 3.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att skriftskolan har en betydelse i många ungas liv flera år efter att den slutförts. 3.10.2007 kl. 00:00

Människa. Teologen och terapeuten Tommy Hellsten har i 20 år observerat, analyserat och berättat om hur han ser människor misshandlas på olika sätt. Nu inleder han ett helt nytt kapitel i sitt liv. Han går aktivt in för att skapa förutsättningar för ett samhälle där det finns rum för människan. Det gör han under rubriken ”Med människan”. 3.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska evangeliföreningen SLEY splittras på grund av oenighet i frågan kring kvinnliga präster. Den nya föreningen skall organiseras under höstens lopp och inleda sin verksamhet nästa år. 3.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utredningen om församlingsstrukturen på finskt håll i Helsingfors har blivit klar. 2.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utredningen om församlingsstrukturen på finskt håll i Helsingfors har blivit klar. 2.10.2007 kl. 00:00

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00