ABC för faddrar

Kyrka. 16.12.2009 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Att vara fadder är ett uppdrag och ett förtroende. Faddern är en vuxen vän och ett föredöme. Det viktigaste uppdraget är att be för barnet. Känns det stort? Visst, men  …

– Det behöver inte vara så märkvärdigt! säger Helene Liljeström, präst och mamma.

– Fadderskapet har många dimensioner, den helt mänskliga är att barnet behöver nätverk, människor för vilka barnet är viktigt.

Faddern kan vara en person som lindrar barnets utsatthet och övergivenhet

Faddertips

• Kom ihåg dopdagen! Gör något skojigt tillsammans. För barnet är det roligt att få eget vuxenbesök därhemma. När barnet blir äldre kan ni gå på bio eller ut och bowla eller sitta en stund på café och äta bakelser och prata.

• Kom ihåg att be för ditt fadderbarn! Säg till föräldrarna att det är ok att skicka sms om extra bönehjälp behövs.

• Ställ upp som hjälpande hand och föredöme. Kanske du kan vara en vuxen som barnet kan ty sig till om det är jobbigt hemma eller i skolan?

• När ditt fadderbarn konfirmeras får du ställa upp igen. I dag har faddrarna en viktig uppgift då de får gå upp till altaret och välsigna sina gudbarn.

Fadderpresenter till dopet

Klassiker: silversked/-skedar, Bibel för barn, smycke, tavla, textilier med namnbroderi.

Nya idéer: ett träd att plantera på gården (förutsatt att familjen har planer på att bo kvar länge), ett fadderbarn utomlands vars månadsbidrag du står för, en upplevelse som du bjuder barnet på varje år.

Vem duger?

Under dopförrättningen får faddrarna frågan om de tillsammans med barnets föräldrar och församlingen vill ansvara för barnets kristna fostran.

– Visst kan många faddrar då känna sig korta i rocken, säger Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbo och kyrkomötesombud.Hon poängterar att det ju inte är meningen att faddrarna ska sköta barnets kristna fostran ensamma. Det heter ju uttryckligen ”tillsammans med församlingen”.

– Då jag överräcker fadderbrevet brukar jag säga att det är viktigt att barnet har vuxna vänner och att det viktigaste är att be för barnet.

Kyrkan förutsätter att dopbarnet får minst två faddrar och att de är skriftskolgångna och konfirmerade – och de ska fortfarande höra till kyrkan.

– Om den saken kan det ibland blir diskussion: att varför duger inte den person som föräldrarna valt ut, trots att hon eller han inte hör till kyrkan. Då får jag förklara varför kyrkan förväntar sig att faddern ska vara medlem av kyrkan, säger Liljeström.

Hennes känsla av att fadderskapet är viktigt ännu i dag förstärks av att folk blir upprörda och sårade om någon inte fyller kraven och ”duger” som fadder.

Den viktiga församlingsfaddern

Det heter alltså att församlingen tillsammans med faddrar och föräldrar ansvarar för barnets kristna fostran. I Jakobstad, och många andra församlingar främst i Österbotten, tas den uppgiften på allvar. Redan på sextiotalet inledde Jakobstads svenska församling en församlingsfadderverksamhet. För några år sedan reformerades systemet med strålande resultat. Om det förr var cirka 20 procent av familjerna som valde att ha en församlingsfadder är siffran nu uppe i cirka 60 procent.

Tidigare var det prästens uppgift att i samband med dopet fråga föräldrarna om de vill ha en församlingsfadder. Numera är det församlingens familjearbetsledare Birgitta Kjellberg-Karvonen som ringer upp, men först en tid efter dopet.

– Jag ringer upp föräldrarna och berättar om församlingsfadderverksamheten. Det har visat sig att det här samtalet också är ett sätt att fånga upp dem som mår verkligen dåligt. När man börjar prata kryper bekymren fram småningom.

Om man tackar ja till en församlingsfadder tackar man ja till ett besök vid tiden för dopdagen varje år tills barnet fyllt sex år.

Församlingsfaddern har också med sig gåvor vid besöken: bibliska böcker, pyssel, bönböcker och mycket annat.

– Men det är nog inte gåvorna folk i första hand bryr sig om. Som en mamma sa till mig: ”Man kan inte ha för många som bryr sig om barnet”.

Då Kjellberg-Karvonen skickade ut ett frågeformulär för att få reda på hur föräldrarna uppfattade församlingsfadderskapet visade det sig att de viktigaste samtalsämnena var barnuppfostran och livsfrågor. Förbönen för barnen och familjen uppskattades också.

– Vissa faddrar får sms då deras fadderbarn är sjukt.

Traditionen bakom 

I urkyrkan var faddrarna dopvittnen. I finlandssvensk tradition var faddrarnas uppgift att vara i mors och fars ställe om något skulle hända föräldrarna.

Fadderskapet var en stark tradition redan i den tidiga kyrkan. Därför har det inte funnits något behov av att utforma särskilda regler för faddrarna. Kyrkan behöver faddrarna för tre ändamål: som vittnen, hjälpare och medvandrare.

I den tidiga kyrkan skulle faddrarna bekräfta den moraliska lämpligheten hos den som ville bli döpt. I den lutherska traditionen var en av fadderns viktigaste uppgifter att fungera som vittne, någon som kunde bekräfta att dopet verkligen skett. Hjälparens uppgift var att föra dopkandidatens talan då den som skulle döpas själv var oförmögen att svara på de frågor som prästen ställde.

Enligt Luther hjälper faddrarna och kyrkans tro barnet att nå en egen rättfärdiggörande tro där barnet överlåter sig självt till Kristus. Inom den lutherska kyrkan började fadderskapet ses som ett andligt föräldraskap där faddern bär ansvar för barnets andliga fostran.

I Svenskfinland var traditionen ända till slutet av 1800-talet sådan att barnet skulle döpas så snabbt som möjligt efter förlossningen.

– Det var faddrarnas uppgift att föra barnet till prästgården, berättar Carola Ekrem vid Folkkultursarkivet.

På 1800-talet rådde ingen fadderbrist: faddrarna var vanligtvis sex till åtta stycken. Överklassbarn kunde ha upp till 25 faddrar. Det gällde att välja folk som kunde säkra goda dopgåvor, eller präster och andra viktiga personer. Regeln var också att man valde ett gift par och sedan en ung pojke eller flicka som ännu inte själv bildat familj.

– Faddrarnas viktigaste funktion var att finnas i mors och fars ställe om något skulle hända föräldrarna.

Dopskrock

Det sades att barnet skulle komma att likna sina faddrar. Det var också viktigt att iaktta vad faddrarna tog sig till på dopdagen.

– Om faddern körde hårt till prästgården tänkte man att barnet skulle bli en bra körkarl.

Om faddern stod med fötterna på varsin sida om en springa i golvet fruktade man att barnet skulle bli sängvätare. Om faddrarna kom ihåg att bära barnet högt i dopet skulle barnet bli en högt aktad person.

– Och därhemma skulle det skramlas i lådor och kärl: då blev barnet rörligt och företagsamt.

Fick en ung flicka en gosse som sitt första gudbarn fick hon bra ”bisitycke”, hette det. Och omvänt: fick en ung pojke en flicka som första gudbarn fick han fruntimmerslycka.

 

 

Sofia Torvalds



Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34

nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01

medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22

Fontana Media. Kyrkpressen, Fontana Media och Församlingsförbundet har från och med februari ny adress. Flytten gick från Sandvikskajen till Tölö i Helsingfors. 6.2.2020 kl. 11:48

familjerådgivning. Rådgivningen hade under 2019 drygt 18 500 klienter som de mötte i över 90 000 sessioner. Över 40 procent av kunderna var män. 5.2.2020 kl. 09:53

kyrkoherdeinstallation. Jakobstads svenska församlings nya kyrkoherde Jockum Krokfors installerades i tjänst på söndagen. I sin predikan knöt han an både till det japanska konceptet ”ikigai” samt den egna församlingens kärnvärden. 2.2.2020 kl. 21:24

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05