Korset, våld och omoral

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindroos


Att ha dem framme är därför brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (där talas om rätt till undervisning). Ärendet prövades i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Den som hade anmält de farliga krucifixen, fru Soile Lautsi i Abano Terme i Italien, fick 5 000 euro i ersättning för ideell skada. Skadan hade uppstått då hennes två barn i sin skola stött på krucifix i skolans alla klassrum.
Enligt Lautsi stred detta ”mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen”(se närmare: http://www.echr.coe.int och där Lautsi v. Italy).

Hur det sist och slutligen går i fallet Lautsi versus Italien återstår att se. Representanter för Italiens regering har meddelat att de kommer att begära att ärendet tas upp till ny behandling. Om detta beviljas faller det slutliga avgörandet efter den nya behandlingen och till dess får krucifixen finnas kvar.
Som en kuriositet kan nämnas att krucifixaffären också togs upp på senaste veckas kyrkomöte i Åbo. Detta med anledning av en fråga under kyrkostyrelsens frågetimme. Frågan föranleddes av att Soile Lautsi är född i Finland. Numera är hon dock italiensk medborgare.

Affären väcker tankar och känslor. Ett exempel på detta är den första ledare som Helsingin Sanomat skrev 5.11.  I ledaren, som fokuserade på symbolernas betydelse för vår förståelse av verkligheten, konstaterades bland annat: ”Om man gör sig av med symboler som hänvisar till den kristna traditionen erövras utrymmet av kommersiella och nationalistiska symboler. En sådan utveckling minskar förmodligen ytterligare vår förmåga att läsa andra religioners läror och traditioner – samt också ateismen.”

Det är lätt att säga amen till det som HS skriver. Det torde till och med Lautsi kunna göra vilket hon indirekt också har gjort. För henne är det ju inte krucifixet som sådant som är problemet, utan det faktum att det står för den kristna tron. Det är budskapet i symbolen som hon riktar sig mot.
Det som stör hennes ateistiska övertygelse och hennes rätt att uppfostra sina barn enligt den är att symbolen för en konkurrerande övertygelse hänger på väggarna i barnens skola.

För alla dem för vilka korset inte är en dårskap utan ett tecken på Guds kraft och hans kärlek till oss människor är Lautsis korståg – om uttryckt tillåts – naturligtvis allt annat än välkommet.
Ur ett principiellt perspektiv kan aktionen i alla fall mana till efterföljd. Är det inte hög tid att vi alla reagerar kraftfullt på sådant som enligt bland annat vår kristna övertygelse är oacceptabelt? Och är det inte hög tid att aktivt slå vakt om det kristna budskapet och dess symboler?
Vi översvämmas av andra symboler som står för tvivelaktiga moraliska värden, för våld, för inställningar och attityder som förnedrar svaga. I dessa svallvågor av symboler drunknar korset och dess budskap alltför lätt.

I stället för att enbart ta avstånd från det som svårligen kan betecknas som annat än krucifixfobi har vi kanske orsak att ställa oss frågan vilka symboler som talar om värden som gör att kristna föräldrar inte kan uppfostra sina barn som de vill.


Stig Kankkonen



pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25