Korset, våld och omoral

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindroos


Att ha dem framme är därför brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (där talas om rätt till undervisning). Ärendet prövades i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Den som hade anmält de farliga krucifixen, fru Soile Lautsi i Abano Terme i Italien, fick 5 000 euro i ersättning för ideell skada. Skadan hade uppstått då hennes två barn i sin skola stött på krucifix i skolans alla klassrum.
Enligt Lautsi stred detta ”mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen”(se närmare: http://www.echr.coe.int och där Lautsi v. Italy).

Hur det sist och slutligen går i fallet Lautsi versus Italien återstår att se. Representanter för Italiens regering har meddelat att de kommer att begära att ärendet tas upp till ny behandling. Om detta beviljas faller det slutliga avgörandet efter den nya behandlingen och till dess får krucifixen finnas kvar.
Som en kuriositet kan nämnas att krucifixaffären också togs upp på senaste veckas kyrkomöte i Åbo. Detta med anledning av en fråga under kyrkostyrelsens frågetimme. Frågan föranleddes av att Soile Lautsi är född i Finland. Numera är hon dock italiensk medborgare.

Affären väcker tankar och känslor. Ett exempel på detta är den första ledare som Helsingin Sanomat skrev 5.11.  I ledaren, som fokuserade på symbolernas betydelse för vår förståelse av verkligheten, konstaterades bland annat: ”Om man gör sig av med symboler som hänvisar till den kristna traditionen erövras utrymmet av kommersiella och nationalistiska symboler. En sådan utveckling minskar förmodligen ytterligare vår förmåga att läsa andra religioners läror och traditioner – samt också ateismen.”

Det är lätt att säga amen till det som HS skriver. Det torde till och med Lautsi kunna göra vilket hon indirekt också har gjort. För henne är det ju inte krucifixet som sådant som är problemet, utan det faktum att det står för den kristna tron. Det är budskapet i symbolen som hon riktar sig mot.
Det som stör hennes ateistiska övertygelse och hennes rätt att uppfostra sina barn enligt den är att symbolen för en konkurrerande övertygelse hänger på väggarna i barnens skola.

För alla dem för vilka korset inte är en dårskap utan ett tecken på Guds kraft och hans kärlek till oss människor är Lautsis korståg – om uttryckt tillåts – naturligtvis allt annat än välkommet.
Ur ett principiellt perspektiv kan aktionen i alla fall mana till efterföljd. Är det inte hög tid att vi alla reagerar kraftfullt på sådant som enligt bland annat vår kristna övertygelse är oacceptabelt? Och är det inte hög tid att aktivt slå vakt om det kristna budskapet och dess symboler?
Vi översvämmas av andra symboler som står för tvivelaktiga moraliska värden, för våld, för inställningar och attityder som förnedrar svaga. I dessa svallvågor av symboler drunknar korset och dess budskap alltför lätt.

I stället för att enbart ta avstånd från det som svårligen kan betecknas som annat än krucifixfobi har vi kanske orsak att ställa oss frågan vilka symboler som talar om värden som gör att kristna föräldrar inte kan uppfostra sina barn som de vill.


Stig Kankkonen



Samhälle. De första veckorna efter semestern är en speciell tid som det gäller att ta vara på. Då ser du arbetet med nya ögon. 13.8.2009 kl. 00:00

Andreas Andersson. Under den senaste tiden har jag genom jobbet stött på en del frivilligarbete. Tidigare besökte jag ett Fida-lopptorg, nu senast fick jag ta del av evenemanget Urbaani Unelma. 13.8.2009 kl. 00:00

Ledare. Den ekonomiska nedgången har redan en längre tid satt sin prägel på nyhetsflödet. Fokuseringen har varit på företagens förluster, på uppsägningar och permitteringar, alltså på de direkta konsekvenserna av nedgången. 13.8.2009 kl. 00:00

Människa. Utlandsfinländarnas förening Suomi-Seura ry har valt läkaren Leena Pasanen till årets utlandsfinländare 2009. 12.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Uleåborgs fyra församlingar samarbetar kring en ny webbportal för ungdomar. Elossa.fi innehåller bland annat prästbloggar, fråga-svar spalter och händelsekalender.    11.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Skolorna inleder arbetsåret den här och nästa vecka. Skolstarten ökar antalet textmeddelanden till församlingarnas tjänst  "Textari-Helppi" (ungefär textarhjälpen). 10.8.2009 kl. 00:00

Människa. I dag reser tretton unga vuxna finlandssvenskar till kommuniteten Taizé i Frankrike. Följ deras resa på bloggen! 8.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Inkommande veckoslut firar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) traditionsenligt missionsfest i Jeppo. – Jag ser fram emot att träffa dem som stöder vårt arbete och de andra missionärerna, säger missionären Rut Åbacka. 7.8.2009 kl. 00:00

Människa. Kerstin Sundberg var bara 19 år då hon steg in på pastorskansliet för att fråga efter jobb. Hon ville egentligen bli frisör och planerade att stanna endast så pass länge att hon lärde sig finska. 6.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Fida fyller 30 år. – Förra året hjälpte vi omkring två miljoner människor, berättar Juha-Matti Kykkänen, chef för Fida-lopptorgen. 6.8.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Efter flera år av stiltje har jag i sommar bevittnat ett rekordantal bröllop. Kanske har allt fler börjat värdesätta gamla traditioner, eller så är min bekantskapskrets bara ”i den åldern” då man skaffar jobb, köper lägenhet och bildar familj. 6.8.2009 kl. 00:00

Ledare. I en kolumn i det socialdemokratiska huvudorganet Demari (24.7) gjorde sommarredaktören Ilkka Vuorikuru sitt bästa för att misskreditera den uttalat kristna televisionskanalen TV7. 6.8.2009 kl. 00:00

Världen. Nu vill president Dmitrij Medvedev att de ryska skoleleverna ska läsa religion – eller sekulär etik. Fast riktigt alla trosriktningar kommer inte att hamna på schemat. 5.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Efter domkyrkobranden i Borgå har församlingarna börjat ta säkerhetsåtgärder på större allvar än tidigare. Trots det utsattes avsevärt fler byggnader som tillhör religiösa samfund för bränder i fjol jämfört med tidigare år. 4.8.2009 kl. 00:00

Människa. – Det är berättelsen med det personliga tilltalet som är huvudnyckeln till att nå människorna, menar hela Norges populäre tv-pastor Egil Svartdahl. 30.7.2009 kl. 00:00

sammanslagning. Kyrkoråden i Kronoby, Nedervetil och Terjärv vill att de tre församlingarna ska gå ihop den 1 januari 2020. Råden beslöt var för sig ta initiativ till samgång i går kväll. Besluten var enhälliga. 14.3.2019 kl. 13:17

nytt från domkapitlet. Borgå stifts domkapitel fastställde ett nytt handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella trakasserier och övergrepp. 12.3.2019 kl. 16:14

fest. Petrus församling i Helsingfors har nått en milstolpe. Den första helt egna kyrkan i Månsas invigdes på söndag eftermiddag och samtidigt firades Petrus församlings tioårsjubileum. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. 10.3.2019 kl. 20:46

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00