Svenska kyrkans vägval

Ledare. Som första kyrka i världen börjar Svenska kyrkan från och med november viga par av samma kön. 29.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Sådana par kan alltså ingå äktenskap. Detta naturligtvis förutsatt att svenska staten beviljar kyrkan den vigselrätt som den har anhållit om. Efter beslutet att börja viga samkönade par finns det dock ingen orsak att tro att vigselrätten inte skulle beviljas. Beslutet var mer eller mindre en förutsättning för att rätten beviljas.

I en kommentar till kyrkomötets beslut att homosexuella ska få gifta sig kyrkligt skriver tidningen Smålandsposten bland annat följande i sin ledarkommentar: ”Oavsett vad man anser i sak står det klart att det är lagstiftaren som satt agendan för hur landets största trossamfund beaktar äktenskapet.”De sju biskopar som varnar för att beslutet splittrar Svenska kyrkan säger för sin del ”att kyrkomötets beslut om äktenskap och vigsel har tillkommit på ett sätt som inte fått en tillfredsställande förankring inomkyrkligt och ekumeniskt, inte fått en betryggande begrundning i vår kyrkas tro, bekännelse och lära”.

Smålandsposten och de sju biskoparna säger i stort sett samma sak: det är samhället och inte kyrkans tro, bekännelse och lära som definierat hur kyrkan ska ha det med sin äktenskapssyn och följaktligen med uppfattning om vilka man kan viga.

Intrycket av statens, i sista hand den politiskt formulerade allmänna opinionens avgörande roll, förstärks av den svenska ärkebiskopen Anders Wejryds konstaterande efter kyrkomötesbeslutet: ”Vi har ett samhälle där traditioner betyder förhållandevis lite. I Sverige är det viktigare för människor vad som känns rätt.”För att fortsätta med Smålandspostens formulering kan man säga att det är olyckligt oberoende av vad man anser i den aktuella frågan. En kyrka som är mera intresserad av människors uppfattning om vad som känns rätt än av vad kyrkans Herre vill, saknar kapten, karta, kompass, roder och mål. En sådan kyrka är som ett spökskepp som seglar omkring utan mening och utan mål.
En sådan kyrka kan knappast ens med välvillig tolkning göra anspråk på att vara en Kristi kyrka, en Guds kyrka.

De som arbetar för vigsel av samkörande ger naturligtvis inte upp sitt mål, det ska inte nås med ett aggressivt frontalangrepp utan steg för steg. Varje nytt steg motiveras med de som redan har tagits.  Har kyrkan sagt A ska den också säga B.
Ärkebiskop Jukka Paarma är dock entydig: i Finlands evangelisk-lutherska kyrka ser man äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna. Svenska kyrkans beslut att viga samkönade påverkar enligt honom på intet sätt detta.
Det är alltså inte alls sagt, vilket en del hoppas och andra fruktar, att vår kyrka följer det svenska exemplet. Sveriges vägval är Sveriges vägval och ingenting annat.

I och med beslutet i Svenska kyrkan är det troligt att diskussionen om välsignelse av homosexuella parförhållanden och i förlängningen vigsel av samkönade nu i alla fall blir livligare också hos oss.
För alla som följer med den diskussionen och/eller deltar i den skulle det gälla att hålla reda på argumenten och argumenteringen. En huvudfråga måste vara om det är den kristna läran som styr eller om det – som blivit uppenbart i Sverige – är opinionen som blivit gud.

Beslutet i Svenska kyrkan aktualiserar också en annan fråga, nämligen förhållandet mellan kyrkan och den samhälleliga utvecklingen, inklusive den allmänna lagstiftningen.
Smålandspostens konstaterande att det ”är lagstiftaren som satt agendan för hur landets största trossamfund beaktar äktenskapet” visar hur det kan gå. Tyvärr också hos oss.
I vår kyrka är det biskoparnas skyldighet att övervaka att kyrkans uppgift sköts troget i enlighet med kyrkans bekännelse. Deras uppgift är inte att se till att kyrkan likriktas med samhället eller att den allmänna känslan av vad som är rätt blir norm för kyrkan.

Utvecklingen i Sverige visar att detta påpekande kanske inte är helt obefogat trots att det kan kännas förmätet.

Stig Kankkonen



helsingfors bokmässa. Vad är Gud? Är abort fel? Finns helvetet? Biskop Bo-Göran Åstrand fick sitta i heta stolen på Helsingfors bokmässa. Elever från Eklöfska skolan i Borgå och Lovisavikens skola hade förberett frågor om allt från hans jobb till jämlikhet, klimatet och varför gudstjänster är så långa. 24.10.2019 kl. 17:11

nytt från domkapitlet. Clas Abrahamsson förordnas som tf. kyrkoherde i Åbo svenska församling när Mia Bäck ska vara tjänstledig. Bland annat det här beslöt domkapitlet i Borgå stift vid sitt möte på tisdagen. 23.10.2019 kl. 19:08

kyrkslätt. Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén. 23.10.2019 kl. 16:02

Borgå. "Det är svårt att få gehör för domkyrkoförsamlingens önskemål", säger domprosten Mats Lindgård, som nu avgår som ordförande för gemensamma kyrkorådet i Borgå. 21.10.2019 kl. 18:15

recension. ”Vad är ondska?” frågar Nathan – den vackra, begåvade – när ”gossarna” långt senare är samlade för terapisession med kändispsykologen. Svaret på frågan får läsaren själv söka efter, om det finns. 21.10.2019 kl. 13:15

MINNESSJUKDOM. Hennes stora kärlek försvinner, bit för bit, in i minnessjukdomens dimma. De lever i ett vidöppet nu. De lever i ett Getsemane. Hon lever allt närmare Gud. 19.10.2019 kl. 17:07

församlingsliv. Gud har humor, säger Lisa Enckell. I höst ställde hon upp i biskopsvalet i Borgå stift, nu har hon bland 45 sökande utvalts att sköta en ettårig församlingspastorstjänst i den finska församlingen i Berghäll. 18.10.2019 kl. 11:49

Tjänster. Jessica Bergström-Solborg och Alexandra Äng har sökt den lediganslagna kaplanstjänsten i Mariehamns församling. 17.10.2019 kl. 14:54

bistånd. 200 000 människor har varit tvungna att fly från sina hem i nordöstra Syrien. Kyrkans Utlandshjälp stöder en lokal samarbetsorganisation och hjälper flyktingarna förbereda sig för den kommande vintern. 17.10.2019 kl. 11:14

nedläggning. Petrus församlings Café Torpet har blivit omnämnt som ett av Helsingfors bästa caféer för barnfamiljer. Men verksamheten har kostat församlingen för mycket, och nu läggs caféet ner. 16.10.2019 kl. 11:38

ledarskap. Kvinnor som leder församlingar kan få kämpa för att bli tagna på allvar. "Jag har märkt att det finns situationer där mitt kön definierar mig mer än det ämbete jag representerar, " säger biskop Kaisamari Hintikka. 16.10.2019 kl. 10:59

Barn i kyrkan. Anne Koivula är ny präst i Petrus församling. Hon vill ge barnen plats i gudstjänsten så att de ska få känna att de är en del av kyrkans familj. 17.10.2019 kl. 00:01

hopp. Dagarna blir mörkare, men när timmarna med dagsljus blir allt färre vill kyrkan ta fasta på att vi kan dela ljus och hopp med varandra. 17.10.2019 kl. 00:01

verksamhetsledare. Han erbjöds ett proffskontrakt på halvtid som fotbollsspelare för Jaro. Men Per-Ole Hjulfors valde att engagera sig i bönehusen i Skutnäs och Risöhäll, först som tolk, senare som söndagsskollärare och predikant. Nästa vecka tar han över som verksamhetsledare för LFF. 15.10.2019 kl. 13:03

kyrkoherdeinstallation. På söndagen fick Kvevlax församling en efterlängtad ”permanent” kyrkoherde då Fredrik Kass installerades i tjänst. 13.10.2019 kl. 16:55

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00