En by fylld av framtidstro

Världen. Tillvaron i den idylliska djungelbyn Tutunendo utanför staden Quibdo i Colombia är hotad. Gerilla, paramilitär och militären befinner sig bara ett stenkast från byn. 20.10.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg

Edwin Blanden tar sig ett dopp i ett vattenfall.

Johan Sandberg

I skuggan av sitt hus är det skönt en avrm dag i Tutunendo.

Johan Sandberg

Ungdomarna i Tutunendo firar byns skyddshelgon.

Ifjol drabbade militären och gerillan samman vilket kapade av landsvägen till Quibdo och isolerade byn från omvärlden. Ett internationellt gruvbolag har dessutom fått hyra byns mark för gruvdrift. Något som de flesta av de 4 112 byborna motsätter sig.

Men inne i byn gör man det bästa av tillvaron. Här skrattar man och har roligt. En ung generation bybor har tagit ansvar för byn och skapat en god samhörighet. Och framför allt framtidstro. Härifrån vill byborna inte flytta. Stämningen i Tutunendo – ja i hela provinsen Chocó – är på ett positivt sätt påtagligt annorlunda än i både Bogotá och Arauca.

Folk har vant sig

Tjugosexåriga Edwin Blanden är en av de unga ansvarstagarna i byn. Han visar stolt upp ungdomarnas nyodling av traditionella växter och ett nybyggt hus med gästrum som utgör byns samlingsplats. Han tar oss också ut på en båttur längs floden Rio Tutunendo, stannar vid en bäck och leder oss uppför bäcken till ett vattenfall där vi får ta oss ett dopp. Orden mikroföretag och turism är ledstjärnor för de unga i byn.

– Vi vill leva i fred och utveckla vårt kunnande och servicen i byn, säger han. Vi vill vara en förebild för hela Chocó.

Men i nästa andetag säger Edwin Blanden att det är svårt att vara en förebild i den verklighet de lever i.

– Det är besvärande politiserande som förs här i byn, säger han. Medel som budgeterats för Tutunendo når aldrig hit. Och de beväpnade styrkorna skapar en allmän oordning. I ett skede höll samhörighetskänslan på att försvinna men det har vi nu lyckats vända på.

Vad han inte säger är att gerillan FARC är så pass nära att de eventuellt såg oss bada i vattenfallet. Sådant talar man inte om i Colombia. Man talar i allmänna ordalag om konflikten eller väpnade styrkor. Det går inte att lita på någon, i synnerhet inte främlingar. Den som frivilligt eller påtvingat hjälpt gerillan, militären eller paramilitären kan bli utpekad som sympatisör och riskera att drabbas av de andras vrede. Så därför håller man helst tyst om vad man ser och hör. Men både FARC och paramilitära styrkor har förorsakat problem i Tutunendo.

– Folk här har vant sig vid att leva med konflikten, säger Blanden. Upplever man ett nederlag av ett eller annat slag gäller det bara att snabbt resa sig och inte låta rädslan ta överhand. För då vill ingen stanna kvar här.

Växter med stöd

Genom det Lutherska Världsförbundet stöder Finska Missionssällskapet utvecklingsprojekten i byn Tutunendo som grundats år 1772. Både samlingshuset i byn och odlingen av de traditionella växterna är projekt som fått del av stödet.

–  Stödet har gett oss en möjlighet att kunna stanna kvar här i byn. Och jag hoppas att vi ska kunna göra det.

Odlingen uppstod då Edwin Blanden och ungdomarna i byn såg en fara i att kunskapen om de traditionella växterna höll på att gå förlorad. De tog tag i saken och bad de äldre i byn berätta om växterna. Också Lutherska världsförbundets fältarbetare i Chocó, José Ortíz, bistår med råd.

–  Det är långt till läkare härifrån, säger Blanden. Nu söker vi ha kunskap om de traditionella växternas läkande kraft.

Odlingen är ämnad endast för byns behov och som exempel för grannbyarna. För börjar man sälja krävs medicinska tester.

Men att sälja Tutunendo som utfärdsmål vill man göra. När de väpnade styrkorna håller sig lugna kommer redan idag en del besökare från Quibdo till byn. Att göra en turistresa från Finland skulle vara extremturism av högsta rang. Men det skulle vara värt det

–  Jag tror på Gud, på Bibeln och mina möjligheter, säger Edwin Blanden. Jag tror att jag kommer att bo kvar i Tutunendo om fem år. Men då har jag familj.

Johan Sandberg



biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43