Religionsundervisning ger barnen kulturella nycklar

Kyrka. Skolans religionsundervisning har en allt större betydelse med tanke på dagens globalisering. Det betonar representanter för såväl lutherska och ortodoxa kyrkan som för islam. 20.10.2009 kl. 00:00

Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen.

Representanter för de olika religiösa inriktningarna träffades i morse vid en pressfrukost i Helsingfors som arranegrades av Kyrkans informationscentral och Ekumeniska rådet i Finland.

– Ofta ställer man de olika samfunden mot varandra, men att det egentligen är tvärtemot idag, sade  ärkebiskop Jukka Paarma.

De olika samfundens representanter var eniga om att den nuvarande religionsundervisningen behövs och ska utvecklas. 

– Det är skillnad på undervisning och fostran. Man ska dra en gräns mellan kyrkans roll och samhällets roll. Det är kyrkans uppgift att ge dopundervisning och fostran i religionsutövning. Skolans roll är däremot att ge en mångsidig religiös allmänbildning. Det ligger också i samhällets intresse, sade Paarma. 

Religionsundervisning viktig vid integrering av invandrare

– Skolornas religionsundervisning är viktig för att barnen ska få bevara sin tro, sin kultur och sina värden. Därför är det viktigt att skolorna har religionslärare med kunskap, pedagogiskt grepp och tro, sade viceordföranden för Islamiska rådet i Finland, läkaren Anas Hajjar

Markku Holma, som svarar för undervisningsfrågor på lutherska kyrkans kyrkostyrelse, konstaterade att lärarens kompetens avgör nivån på undervisningen. Läraren måste inte själv höra till det samfund i vars religion denna undervisar men närmare kännedom om religionen stärker lärarens trovärdighet.

– Knappast skulle många orka ens för pengar lära ut det som man inte tror på, sade Holma. 

Största delen av muslimerna i Finland registrerar sig inte. Utan den religionsundervisning som ordnas av kommunerna skulle många muslimska barn bli utan ordentlig religionsundervisning. I Finland finns ca 40000 muslimer. Bara ungefär 5 000 hör till ett registrerat samfund.

Den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo betonade skolans betydelse för fostran i tolerans och för att integrera invandare. 

– Man kan inte förutsätta att alla föräldrar kan undervisa sina barn. Om man försvagar religions undervisningens ställning i skolan kan man förvänta sig att det uppstår skolor i Finland som grundar sig på smala ideologier, vilka knappast ökar ekumeniken och toleransen. I dagens skolor grundar sig undervisningen i religion på goda undervisningsplaner där man beaktar såväl den egna som främmande religioner, sade ärkebiskop Leo.  

– Som karelare förstår jag gott hur viktigt det är att bevara sina egna rötter i en annan kultur. När man känner sina rötter är det lättare att förstå andra. 

Viktigt att känna andra religioner

Sakkunniga i religionsundervisning konstaterade att religionernas roll har ökat i världspolitiken, såväl vid förebyggande som vid lösning av konflikter. Man önskade mer religionsdialog i skolorna utan att utesluta varken religions- eller kulturtraditioner.
 
Ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunen sade att religionsundervisningen är viktig för att den möjliggör en dialog mellan religioner.

– Eftersom diskussionen är en del av skolarbetet sker dialogen på jämbördiga grunder.

KT/KP



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46