Det är alltid torgsdags

Ledare. I annonserna för de kyrktorg som hållits presenterades torgen som den självklara mötesplatsen för alla yrkesgrupper och anställda i församlingen, alla förtroendevalda och alla frivilliga medarbetare. 3.9.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I synnerhet i och med den sistnämnda gruppen kan man optimistiskt – enligt någon kanske naivt – säga att alla församlingsbor är kallade. Inte minst de som är potentiella frivilliga medarbetare. De som inte hittar till kyrkbacken känner sig kanske mera välkomna och hemma på kyrktorget.

Torget har genom historien varit den plats där livet i all sin mångfald blommar ut. Det har varit den plats där människorna kunnat köpa och sälja. Alla för att klara livhanken. Men torget har också varit en plats för social samvaro och för intellektuella samtal på högsta nivå.Till alla delar håller också kyrktorgen denna tradition levande. Besökarna erbjuds både materiell och andlig vägkost. Och som det är och ska vara på ett torg: var och en plockar åt sig det som man behöver eller bara annars vill ha.Kyrktorgen kan dessutom också ses ur vidare perspektiv och som en satsning för framtiden.
Om satsningen på sikt lyckas kan kyrkan och församlingarna här ha ett svar på en av sina största utmaningar: att få med fler församlingsbor i verksamheten.
Den utmaningen har aktualiserats av den ekonomiska nedgång som drabbat hela samhället inklusive kyrkan.
Men inte bara därför.
Om ansvaret för arbetet inte i högre grad börjar delas mellan anställda och församlingsmedlemmar ökar risken för att kyrkan i allt högre grad börjar uppfattas som en serviceinrättning där avlönad personal producerar de tjänster kunderna vill ha.

I dag torde de flesta, för att inte säga alla, vara övertygade om inte endast behovet utan nödvändigheten av aktivare församlingsmedlemmar. Ändå är vägen dit lång och kanske också stenig.
Det beror sällan på ovilja hos de olika aktörerna, men desto oftare på att de nuvarande mönstren för vem som gör vad är så inarbetade att det inte är lätt att bryta dem och satsa på något nytt.

Och som nästan alltid då det gäller vanor och seder: de som föreslår något annat, något nytt och avvikande, möts i bästa fall med skepsis och i värsta fall med aggressivitet.
Varken församlingsanställda, förtroendevalda eller församlingsmedlemmar i gemen reagerar allmänt taget annorlunda.
 De anställda kan lätt se alla förslag till förändringar som en direkt eller indirekt kritik av hur de skött sina uppgifter. Också motiverade, erfarenhetsbaserade kritiska aspekter från deras sida på förslag till nya arbetsformer och arbetssätt kan upplevas som en markering av det egna reviret.

Det kan eventuellt låta enkelt och självklart då man talar om positiv social samvaro, om samarbete och gemensamma ansträngningar för en ännu bättre kyrka och för ännu bättre församlingar. Det är ju det alla vill.
Men det är långt ifrån självklart och det är allt annat än lätt. Det har ingenting att göra med att alla inte skulle dela målsättningen. Det som däremot tål att diskuteras är dels vad man menar med en ännu bättre kyrka och med ännu bättre församlingar. Plus att det råder olika uppfattningar om hur de ska skapas.

I ett stift med de olikheter i församlingsstruktur, teologiskt arv och religiös tradition som på gott och ont karaktäriserar Borgå stift är det inte bara farligt utan direkt omöjligt att komma med ett enda recept för hur utmaningarna ska mötas. Det måste helt enkelt finnas en verktygsback som församlingarna kan arbeta med. I en församling använder man en uppsats verktyg, i en annan församling en annan.
Också till denna del skapar kyrktorgen förutsättningar för kreativt och konstruktivt tänkande. Det på den egna regionens villkor men samtidigt med tillgång till samlad kunskap och erfarenhet.

I Borgå stift är det därför alltid torgdags.

Stig Kankkonen



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22