Öppen får mer

Människa. Han känner trygghet under himlavalvet. Omsluten i Guds hand men oändligt liten i universum. – Visst är det paradoxalt – och fascinerande! 18.8.2009 kl. 00:00

Nina Österholm

Bo-Göran Åstrand

Bo-Göran Åstrand, kyrkoherde i Jakobstad och kandidat i höstens biskopsval, gillar att stretcha själen med existentiella övningar.

– Jag tycker om att grubbla, riktigt sätta mig ner och tänka, på frågor om Gud och livet.

Vetenskapen skrämmer inte. Tvärtom öppnar den små fönster och ger redskap att beskriva tillvarons storhet på. Som vattnets kretslopp till exempel.

– Vattnet har inte förnyats sedan vårt solsystem blev till, det cirkulerar runt, runt i samma kretslopp. Eftersom 70 procent av människan består av vatten betyder det att 70 procent av mig var där när allt blev till. Det är en hälsning till mig från Gud själv som är källan till allt liv.

Bön på granit

Vi sitter på lägergården Pörkenäs bastanta klippor utanför Jakobstad, en av Bo-Göran Åstrands favoritplatser på jorden.

– Hit ner till vattnet kommer jag före och efter varje skriftskolläger för att be om beskydd och för att tacka Gud för att vi klarat lägret.

Ibland står han nere vid vattenbrynet, någon gång tar han plats på en sten längre upp.

– Inför min prästvigning kom jag hit för att be om ledning. Jag vigdes till Jakobstads svenska församling och har aldrig ångrat att jag hörsammade prästkallet.

Även om arbetet i församlingen kan vara mycket tufft är det samtidigt rikt.

– Gud har inte blivit mig skyldig något.

Åstrand slutar aldrig att fascineras av Gud, havet och himlen.

– Jag dras till havet men är uppväxt på Purmos slätter. På nya platser kontrollerar jag alltid hur himlen ser ut just härifrån, norrsken är det vackraste jag vet.

Han känner trygghet under himlavalvet. Omsluten i Guds hand men oändligt liten i universum.

– Visst är det paradoxalt – och fascinerande!

Öppen får mer

Den stora nyfikenheten och det öppna sinnet inför trosfrågorna är ingen självklarhet för Åstrand. Han beskriver uppväxten inom den evangeliska väckelserörelsen som trygg men något förenklad.

– När jag inledde mina teologiestudier vid Åbo Akademi var jag rädd. För mig helt främmande synsätt, intryck och impulser kändes hotande och jag var rädd för att påverkas.

Befrielsen kom då dekanus Fredric Cleve kallade nya studerande till personliga samtal i samband med antagningen till fakulteten.

– Vi satt i runda rummet på teologiska fakulteten. Precis som om han läst mina tankar uppmanade Cleve mig att inte vara rädd eftersom den som är öppen får mera. Sedan dess fascineras jag fortfarande av alla nya intryck men låter mig inte längre skrämmas.

Genom livet har Åstrand märkt att Gud alltid går före och finns där redan innan han själv kommit dit.

Samtal, bön och böcker

Också ämbetsfrågan, det vill säga om kvinnor ska få vigas till präst, har berett Åstrand tankearbete.

– Min syn på ämbetet har inte förändrats på något sätt men däremot min syn på kvinnan i ämbetet.

I dag är han säker på att mannen och kvinnan ska stå sida vid sida och på lika villkor vigas till präst.

Han medger att ämbetsfrågan inte var någon lätt nöt att knäcka och att det tog tid, mycket läsning och långa diskussioner med dåvarande kyrkoherden i Jakobstad Jan-Erik Nyman.

– Han var mitt bollplank och mentor i församlingsarbetet. Alla behöver någon att diskutera öppet och ärligt med, någon som ställer de rätta frågorna och hjälper en vidare i resonemanget.

Det goda samtalet hör också till Åstrands grundstenar i den egna själavården, liksom bönen och böckerna. I Bibeln är Psaltaren OCH Markusevangeliet favorit.

– Psalmisten öppnar upp perspektivet både utåt mot tillvaron och inåt mot vår inre värld. Alla de stora livsfrågorna finns invävda i psalmernas poesi. Markusevangeliet berättar rakt på sak om Jesus och hans budskap.

Också vår egen psalmbok ligger Åstrand varmt om hjärtat. ”Ska man bli präst så måste man kunna psalmboken”, sa farmor Åstrand. Hon nöjde sig följaktligen inte med att lära den unga Bo-Göran böner och bibelläsning – under hennes ledning spelade han också igenom psalmboken från pärm till pärm.

– Jag svettades och kämpade men har haft mycket nytta av att kunna ackompanjera psalmsång på samlingar. Farmor är fortfarande en av mina förebilder, hon har betytt mycket för min andliga utveckling.

Samhälleligt obekväm

Vad händer om du blir biskop?

– Jag vill jobba för att kyrkan följer Jesus. Står upp för de svaga och rör sig också i de kvarter dit få andra räcks.

Människovärdet behöver enligt Åstrand försvaras. Att vara född till världen räcker som grund för ett otroligt högt värde, prestationer ger inte rätt att betrakta andra som mindre värda. Varje människa är vacker och dyrbar i Guds ögon.

– Att tala så kan göra kyrkan samhälleligt obekväm i vissa lägen men vi måste våga följa Jesus med hans budskap om hopp och liv.

Frikopplingen mellan kyrka och stat ser Åstrand som positiv, en möjlighet att påverka utan att politiseras.

– Kyrkan har fortfarande en egen plattform om vi bara vågar använda den. När kyrkan talar så lyssnar samhället.

Stolt över kyrkan

Bo-Göran Åstrand har en dröm – gällande Borgå stift.

– Jag hoppas att vi en dag skulle få uppleva något liknande som vi hade i miniformat vid Stiftsdagarna i Jakobstad. Där möttes alla kring samma nattvardsbord. Även om vi inte kan enas i alla frågor skulle det vara viktigt med ett centrum där vi alla kan mötas.

Han frågar sig vilket rum vi har för mångfald, om vi kan respektera varandra tillräckligt för att behålla samhörigheten och medger att vi nog inte på långt när är färdiga med den diskussionen.

– Men utan ett gemensamt centrum blir samhörigheten konstgjord.

Gällande kyrkan som helhet vill Åstrand arbeta med profilen och identiteten.

– Människans andliga behov har inte försvunnit, men vi som kyrka måste börja med att lyssna in var nutidsmänniskan står i dag för att kunna mötas.

Samtidigt måste kyrkan våga vara kyrka och inte sticka under stol med det unika budskap den har. Utmaningen är att nå fram till en fördjupad andlighet som förenar livet, tron och bönen.

– Kristen tro är inget att skämmas över, den öppnar upp ett större perspektiv på tillvaron. Jag skulle vilja att alla medlemmar kunde känna stolthet över sin kyrkotillhörighet.

Ebba går oberörd

Solen har hunnit värma upp den finska klipphällen under vårt samtal. Kvarkens vågor kluckar lojt men inbjudande.

Är du säker på att du vill flytta till Borgå?

– Klart att det är en stor sak om det skulle bli Borgå för min del, men både jag och min familj är präglade av en förtröstan på att Gud tar hand om oss. Helt konkret.

Även om familjen inte känner sig utsatta av rampljuset är själva valproceduren ändå en stor process för alla.

– Det är nog bara hunden Ebba som är helt oberörd biskopsvalet.

Nina Österholm



KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00