Med orden i skinnet

Människa. Konstkritik, feminism och en gigantisk dödsrädsla – verkligheten är mångbottnad för en engagerad person. 17.6.2009 kl. 00:00

Mao Lindholm

– Jag har alltid åsikter. Och jag blir hemskt frustrerad om jag inte kan formulera en åsikt.Som journalist och kritiker är Karin Erlandsson van att formulera sig. Orden är viktiga, så viktiga att hon för tydlighetens skull  har  tatuerat ordet FOT på foten.I linje med den logiken står det inristat FINLANDSSVENSK i hennes själ. Inte österbottning, inte svensk, inte ålänning. Men finlandssvensk.
– Trots att jag är född och uppvuxen i Nykarleby har jag aldrig lärt mig att tala dialekt. Mamma är från Pargas och hemma talade vi alltid högsvenska.

Mellan Sverige och Finland

Länge trodde hon att Sverige var lösningen på hennes språkliga och kulturella ambivalens – bristen på finskakunskaper uteslöt en yrkeskarriär i Finland.– Jag är ju uppvuxen med svensk Tv, jag kan namnen på svenska ministrar om jag så skulle bli väckt mitt i natten, de finska  ministrarnas namn måste jag söka i minnet.Men inte heller i Sverige kände hon sig hemma.

– Jag har inte trott på kulturella skillnader men jag kände mig ironiskt nog inte hemma i språket. Även om jag förstod allt så förstod jag inte allt.
Lösningen blev Åland. Karins man Fredrik är från Finström på Åland och studerade i Stockholm. När Karin erbjöds ett vikariat som kulturredaktör på tidningen Nya Åland var en flytt till arkipelagen både självklar och naturlig. Den frilansande kulturskribenten, som i bästa fall hade en inkomst på 400 euro i månaden, fick nu plötsligt inte bara ett intressant arbete, utan även en fast månadslön. Och inte nog med det: lönen betalades ut även på semstern.
– Jag hade tyckt att det skulle vara helt okey att bara få vara ledig några veckor.
Hon skrattar åt minnet. Redan under studietiden i Åbo – litteraturvetenskap var det självklara valet – vande hon sig vid att leva sparsamt och uppdragen som litteratur- och teaterkritiker var, som sagt, ingen guldgruva. Efter tre år på Nya Åland har det ekonomiska läget stabiliserats och familjen kan unna sig ost på frukostbordet.

Analys och feminism

Hon värjer sig mot uttrycket att vara journalist.
– Jag jobbar som journalist. De flesta på redaktionen är journalister med stort J, de tänker nyheter, de är snabba. Men lyckligtvis behövs det många typers journalister. Jag är långsam, jag trivs bäst då jag får analysera och berätta.
Redan som 13-åring förstod hon att det var litteraturen och teatern som var hennes gebit. I familjen läste man mycket, ”Kopiösa  mängder”, som Karin uttrycker det. Under studietiden fortsatte läsningen lika intensivt: när kompisarna läste till tenterna låg Karin i sängen med Dostojevskij och deckare. Bland seriefigurerna intar Asterix en specialposition.
– Det är språket, ordvitsarna, fyverkeriet i galenskap som tilltalar.
Det analytiska tänkandet utvecklades under studietiden: vad betyder den här texten, i vilken kontext är den skriven, vilka var reaktionerna när boken kom ut?
– Som kritiker får man verkligen utveckla det analytiska tänkandet. Och så får man formulera sina egna åsikter om boken, om skådespelet.

Läs mera i Kyrkpressen, nummer 25-26/09!

Mao Lindholm



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00