Kyrkans uppgift är att missionera

Ledare. 17.6.2009 kl. 00:00
Det uppdrag som kyrkans Herre gett sin kyrka lyder: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.
Den citerade texten är avslutningen i Matteusevangeliet (Matt 28:16-20) och kallas allmänt missionsbefallningen.

Allt kan förstås göras invecklat och det gäller förmodligen också missionsbefallningen. Men i princip är uppdraget entydigt och klart: Kristi kyrkas uppgift är att göra alla folk till Hans lärjungar.
Detta innebär bland annat att all annan verksamhet varken är mer eller mindre än stödverksamhet. Uttrycker man det på ett annat sätt kunde man kanske till och med säga att all verksamhet som inte stöder uppdraget att göra alla folk till lärjungar i grunden är sådant som en kristen kyrka inte ska syssla med.

Läser man förslaget till nya stadgar för Finska Missionssällskapet (FMS) ur detta perspektiv blir man lindrigt sagt förbryllad.
I de stadgar som fortfarande är i kraft råder inget tvivel om betoningen. Den framgår både i uppgiftsparagrafen och i verksamhetsparagrafen. Alltså i de två paragrafer där sällskapet koncentrerat definierar sin uppgift och hur det ska förverkliga det.
I de nya stadgarna har orden ”icke-kristna” och ”missionär” försvunnit. I stället för missionärer ska FMS ”anvisa arbetstagare till samarbetspartnernas arbetsgemenskap och stödja internationellt arbetstagarutbyte.” Inte heller har man ansett det lämpligt att längre i verksamhetsparagrafen ta med formuleringen att FMS bedriver förkunnelsearbete.

Något misstag är det självfallet inte fråga om. De som arbetat med stadgarna har gjort det länge och noggrant. De har säkert också, som sig bör, haft en klar målsättning med formuleringarna och betoningarna.
Målsättningen förefaller entydigt vara att tona ner, i praktiken mer eller mindre helt marginalisera, traditionell mission bland icke-kristna. Betoningen och prioriteringarna ligger på samarbete med och stöd för kyrkor och samarbetspartners på olika håll i världen. Och att primärt göra det i form av sociala, medicinska och diakonala insatser.

Det är lätt att instämma i det som f.d. missionsdirektor Henrik Smedjebacka sade i sitt jubileumstal i Tammerfors: Utan att ge avkall på sitt ansvar för de lidande och hjälpbehövande kunde sällskapet, i enlighet med sin ursprungliga uppgift, också i dag ha sett som sin ofrånkomliga specialuppgift och sitt huvudintresse att nå ut med evangeliet till de enorma skarorna av icke-kristna. Då FMS grundades var de icke-kristnas antal 1 miljard. Då FMS firade sitt 100-årsjubileum uppgick de till två miljarder. I dag är de över 4,5 miljarder, eller 4,5 gånger fler än då sällskapet grundades. Så länge de icke-kristnas antal ständigt ökar kan hela evangelisationsuppgiften inte delegeras till andra.
Ett sammandrag av talet finns på sidan 12 i denna tidning.

Hur det sist och slutligen går med de nya stadgarna återstår att se. Visserligen godkändes de efter ganska lama protester på årsmötet i Tammerfors, men frågan är hur många som insåg de grundläggande förändringar stadgarna representerar. Stadgeförslaget ska ännu behandlas en gång och det sker i november.
Svaret på hur det egentligen blir ges på det mötet. Detta förhoppningsvis efter breda diskussioner om Finska Missionssällskapets framtida inriktning. Den avgörs i och med stadgarna som ger ramarna för verksamheten.

Stig Kankkonen



Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00