Först ett allmänt exempel från ett vanligt sammanträde:
”När hon stiger upp för att säga något börjar folk viska och prassla. De plockar på sina mobiler, tittar i sina kalendrar, blickarna irrar. Hon, för ofta är det en hon, får känslan att tala för döva öron.”
Ett offer för dålig stil, men också en härskarteknik, analyserar åboforskaren Malena Björkgren. En så pass vanlig åkomma att hon numera håller kurser om härskarteknik inom ramen för stiftets personalutbildning.
– Det kan låta oskyldigt, men ibland är strategierna för att osynliggöra också helt medvetna, säger hon.
Facktidskriften som Björkgren lägger på cafébordet pryds av professor Berit Ås. Ås, som nyss fyllde åttio, var den första kvinnliga partiledaren i Norge. De som prasslade på 70-talet då det begav sig var kollegerna i norska riksdagen Stortinget.
Avslöjad härskarteknik
Som den socialpsykologiprofessor hon var stannade Ås upp för att analysera vad som riktigt hände där i Stortingets plenisal. ”Somebody is making you stupid” säger facktidningsrubriken: ”Någon får dig att känna dig dum”. I artikeln redogör Ås för det hon kallar härskartekniken.
– Speciellt kvinnor råkar ut för härskartekniker som utövas av män, säger Björkgren, men ibland är det mer komplicerat. Till exempel församlingar har ett eget problem i form av sektortänkandet. Det kan skapa distans och ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper.
– Diakoni är en ganska osynlig verksamhet som är svår att mäta i siffror, säger Björkgren. Trots det ska en diakon inte löpa risken att inte bli sedd. Det kan ha sina randiga skäl att hon har fler diakoner och ungdomsarbetsledare på sina kurser än präster och kantorer.
Att förlöjliga och skuldbelägga
Hur som haver, samma tekniker gäller i alla maktspel. När folk ignorerar andra, försjunker i sina mobiler, sitter oroligt och irrar med blicken kallas det att osynliggöra. Nummer ett av de tekniker som Ås tog fram.
Det finns fyra fler. ”Hur ska nu lilla gumman klara av det här?” är att förlöjliga, vilket är en typ av teknik.
Att undanhålla information är en annan. Som när alla inför ett möte inte vet vad som ska behandlas. Det kan handla om dålig informationsgång, men också om att man undviker att inkludera alla.
– Alla står inte i ruta ett.
De två sista härskarteknikerna är lite svårare att sätta fingret på.
– ”Dubbel bestraffning” betyder att vad du än gör så gör du fel, förklarar Björkgren och tar som exempel den klassiska kvinnofällan. Engagerar du dig för mycket i jobbet anses du missköta din familj, och tvärtom.
När man i arbetsplatsdiskussionerna anspelar på sådana saker kallar Berit Ås det att ”påföra skuld och skam”:
– De två sistnämnda går in i varann, medger Malena Björkgren.
Läs mera i Kyrkpressen, nummer 23/09
I bildtexten i papperstidningen hade Malena Björkgren fått fel namn. Vi beklagar!
