Vänner kämpar för ung flykting i Vasa

Samhälle. Kyrklig fristad i Vasa åt sjuttonåriga Yosuf Bile från Somalia.  28.5.2009 kl. 00:00

Missionsförsamlingarna i Vasa och Kvevlax har tillsammans med Vasa svenska församling sedan början av maj månad gett Yosuf Bile från Somalia en kyrklig fristad. Han bor ensam i ett rum i en kyrka i Vasa. Vänner ser till honom dagligen, men det är som om tiden har stannat. Bile är rädd. 

– En kyrklig fristad ger inte något juridiskt skydd, säger kaplan Gunnar Särs. Men vi hoppas att det har en betydelse att det skapas en opinion så att myndigheterna låter honom stanna.

Yosuf Bile själv berättar att han var fjorton år då han med två jämnåriga vänner beslöt att ge sig iväg från krigets Somalia för att skaffa sig en utbildning i Europa. En av kamraterna dog i öknen, den andra miste han kontakten med redan i Afrika. Efter två år som flykting på Malta kom han i somras tack vare stöd och flygbiljett av somaliska kontakter till Oravais. Han ansökte genast om asyl, på den har han fått avslag. Våra myndigheter har kontaktat Malta som gett klartecken till att han får återvända. Nu lever sjuttonåringen i rädsla för att sändas tillbaka till Malta, åren där var skräckfyllda.

– Jag har redan berättat allt, det finns nedskrivet, säger han plågat.

 

Medvetslös vid asylansökan

Varför kyrklig fristad för just Bile?

– Bile har fått avslag på sin asylansökan här eftersom han redan har asyl på Malta, säger Gunnar Särs. Men som flykting på Malta har han ingen framtid. Dessutom har han inte ansökt om asyl där. Han var medvetslös då maltesisk sjöbevakning fann honom i en flyktingbåt som fått motorstopp på sin färd mot Europa. Man tog fingeravtryck på den medvetslösa pojken och det räknades som asylansökan. Själv ville han inte ha asyl där.

– Vi menar inte att våra myndigheter har begått något fel men vi vädjar för att han ska få stanna. Han är så ung, han har varit med om så svåra saker. Hans historia är betydligt gravare än vi kan ta upp i pressen. Han har under året i Finland ivrigt studerat finska, han vill lära sig ett yrke. Men i dagsläget är han i behov av psykologhjälp.

 

Läs mer i Kyrkpressen, nr 22/09

 


 

Kerstin Haldin-Rönn



Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. När jag bjuder gäster så anstränger jag mig så mycket att bjuda på något riktigt gott att jag sällan är nöjd med resultatet. Det är för lite salt eller för mycket kryddat eller tvärtom. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beviljat sammanlagt 4 634 514 euro i sammanslagningsunderstöd för åren 2009-2011. 25.2.2009 kl. 00:00

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31