Antalet faddrar och ungdomars initiativrätt diskuterades i kyrkomötet

Kyrka. Ett stiftsinitiativ om att minska minimiantalet faddrar från två till en var den fråga som diskuterades mest i kyrkomötets remissdiskussion på tisdag. Ungas initiativrätt i kyrkan och språkkrav på Åland engagerade också. 5.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Det händer allt oftare att familjer har svårt att hitta två faddrar som uppfyller kyrkoordningens krav, sägs i ett initiativ från stiftsfullmäktige i Helsingfors stift. Enligt bestämmelserna ska en fadder vara konfirmerad medlem i evangelisk-lutherska kyrkan.

– Hela 89 procent av kyrkans medlemmar anser att det är viktigt att vara fadder. Det är en siffra som ökat under de senaste åren. Svårigheten att hitta faddrar är ett problem i storstäderna men inte i övriga Finland. Har vi gjort tillräckligt för faddrarnas ställning och för att visa att vi värdesätter dem, undrade biskopen i S:t Michel, Seppo Häkkinen.

Häkkinen berättade också att 17 procent av dem som skriver in sig i kyrkan gör det för att kunna bli fadder. Han hoppades att man i utskottsarbetet också dryftar frågan om medlemskap i kyrkan.

– Det är viktigt att den som väljs till fadder står nära familjen Dopet är viktigare än antalet faddrar, sade professor Pentti Huovinen från Åbo.

Kyrkoherde Kari-Pekka Kinnunen, Vanda, sade att fadderskap blivit allt viktigare.

– Man vill det som är bäst för barnet och är till och med beredd att bli medlem i kyrkan för att bli fadder fastän man annars inte skulle bli det, sade Kinnunen.

Rektorn Teuvo V Riikonen menade att kyrkan ger efter om man sänker antalet faddrar.

– Kyrkan är tandlös, sade Riikonen och tyckte att man skulle marknadsföra fadderskap som en medlemsförmån.

Kyrkomötet remitterade initiativet till konstitutionsutskottet. Ett ombudsinitiativ om fadderskap kommer upp i kyrkomötet på onsdag.

Får unga initiativrätt på stiftsnivå?

I remissdiskussionen på tisdag stödde också andra stifts ombud Borgå stifts initiativ om att ändra bestämmelserna om initiativrätten till stiftsfullmäktige, så att till exempel Ungdomens kyrkodagar skulle kunna väcka initiativ.

– Jag är själv fostrad av Ungdomens kyrkodagar. Det väcks alltid många initiativ till UK och där förs livliga diskussioner. I år diskuterade ungdomarna bland annat rökning i församlingarna och tog ställning för att kantorsutbildningen skulle utvecklas, sade ledande läkaren Åsa A Westerlund från Pojo.

– Vi talar mycket om vad vi ska göra för de unga, men vad gör vi när de unga vill tala till oss, frågade sig prästen Hilkka Olkinuora, Tammerfors.

– Vid Ungdomens kyrkodagar har det behandlats många viktiga initiativ som haft verkningar också i vår församling. Vi öppnar dörren för unga och ger dem rösträtt vid 16 år, ska vi nu stänga den, undrade hon.

Olkinuora menade att det handlar om kyrkans framtid och hoppades att initiativet om att utöka initiativrätten till stiftsfullmäktige godkänns.

– Ungdomens kyrkodagar har funnits i över 40 år och jag har själv varit med. Det är en bra skola i kyrkligt beslutsfattande för unga, sade kyrkoherde Helene Liljeström, Sibbo.

Hon berättade att församlingarna skickar representanter till UK på basen av hur stor församlingen är. Hon menade att det är viktigt att man möjliggör att initiativ skickas vidare direkt till stiftsfullmäktige.

I finska stift finns ingen motsvarande institution till Ungdomens kyrkodagar. Initiativet sändes till allmänna utskottet.

Språkkraven på Åland

– Det är ca 90 år sedan det gjordes ett internationellt avtal om att Åland är enspråkigt svenskt, motiverade landshövding Peter Lindbäck Borgå stifts initiativ om att ändra kyrkans lagstiftning så att Borgå domkapitel skulle få rätt att besluta om språkkraven för kyrkoherdar på Åland.

– I dag finns ca 20 nationaliteter på Åland och vi kan sköta förrättningarna på åtta språk, sade Lindbäck. Han berättade att trots att inte alla präster på Åland kan finska har man alltid kunnat ge service på finska genom att inte strikt hålla fast vid församlingsgränserna.

Biskop Gustav Björkstrand sade att förslaget om ändring av språkbestämmelserna för kyrkoherdar på Åland inte kommer att försämra servicen på finska.

– Domkapitlet ansvarar för att man också i fortsättningen kommer att ge behörig service på finska.

Enligt kyrkans gällande lagstiftning är församlingarna på Åland enspråkiga men av en kyrkoherde krävs nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Ärendet sändes till förvaltningsutskottet.

Kyrkomötet sände Borgå stifts initiativ om att utreda statistikföringen i församlingarna till allmänna utskottet. Ett stiftsinitiativ från Kuopio stift om att förnya indelningen i prosterier och kontraktsprostens tjänst sändes till förvaltningsutskottet.

Kyrkomötet fortsätter arbetet på onsdag med remissdiskussion om ombudsinitiativ. Sammanlagt nio ombudsinitiativ har inkommit till vårsessionen De behandlar bland annat ärkebiskopsämbetet och val av ärkebiskop, barnens rättigheter och möjligheten att stärka ungas delaktighet i kyrkan.

KT



förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32