Humanitär katastrof på Sri Lanka

Världen. Situationen för de civila i norra Sri Lanka har övergått till en katastrof. Över 100 000 personer lyckades komma ut från området förra veckan men tiotusentals civila är ännu fångade mitt i striderna. 30.4.2009 kl. 00:00

Daniela Kontkanen

Utlandshjälpen beviljade i mars 50.000 euro ur sin katastroffond till Sri Lanka.

Flyktingarna har inkvarterats tillfälligt i redan överfulla läger under svåra förhållanden.  Den humanitära krisen på området förvärras allt mer och behovet av hjälp fortsätter växa.

– Flyktingarna är törstiga, hungriga och utmattade när de kommer till lägret. De har vistats i extremt svåra förhållanden och lider av sjukdomar, undernäring och är traumatiserade. Många har levt i flykt under en längre tid och har inga andra ägodelar med sig än kläderna på kroppen, berättar koordinator för humanitärt bistånd Anu Riikonen som följer med situationen. 

De civila lider

Tusentals civila har sårats eller dött i striderna mellan den lankesiska regeringen och tamilska politiska extremgrupper. Hundratusentals har tvingats lämna sina hem, och samtidigt förlorat sina ägodelar och sin livnäring. Konflikten pressar också dem som äntligen småningom höll på att komma på fötterna efter tsunamin. De redan sårbaraste lider mest av konflikten. Största delen av ten av flyktingarna är kvinnor, barn och åldringar.

– Situationen för de civila är ytterst svår. Den lankesiska regeringen måste sätta in resurser på att få bort de civila från stridsområdena. Dessutom behövs mera internationell hjälp för att ta emot och stöda flyktingarna. Vi vädjar om stöd för de civila offren till striderna på Sri Lanka, säger Utlandshjälpens direktor Antti Pentikäinen.

Det pågående biståndsarbetet inkluderar mat, vattenförsörjning, byggande av skydd, mediciner och psykosocialt stöd till traumatiserade. Behovet av hjälp kommer att fortsätta länge. Flyktingarna tvingas vänta i lägren i månader, till och med år, innan de kan återvända till sina hemtrakter. Just nu behövs pengar framför allt till att bygga skydd till nya flyktingar, dass och vattenförsörjning, samt hygienset, kläder och mat. Behovet av psykosocialt stöd är också enormt.

Utlandshjälpen/KP



romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46