Evig säkerhet i osäker tid

Ledare. Det har knappast undgått någon att vi lever i oroliga tider, inte minst ekonomiskt. För en tid sedan var allt mer eller mindre ”business as usual”, alltså affärer som vanligt. 8.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I dag förefaller ingen veta vad som egentligen har skett, sker eller kommer att ske. Det enda alla förefaller vara överens om är att allt är osäkert och att ingen med en någorlunda bestämdhet kan säga när vi kan tänkas få fastare mark under fötterna.

Och det förstärker den oro och osäkerhet som redan finns.

Men det är inte endast på den ekonomiska sidan utvecklingen skapar oro. Nyheterna om vad som sker med miljön gör det också, liksom nyheter om dödsskjutningar än i skolor, än på åldringshem.

Och inte blir vi tryggare av nyheter om hur utvecklingsstörda berövas sin rätt till upplivning på samma villkor som alla andra. Vem står näst i tur? Kanske åldringar som inte längre ”gör rätt för sig” eller som i vilket fall som helst ändå inte lever länge till?

Har vi kanske orsak att börja känna oro också för att inställningen till människans okränkbara värde håller på att naggas i kanterna?

Man behöver inte vara speciellt religiös, men nog ha lite bibelkännedom, för att komma att tänka på vad som sägs om att folken ska ”gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människorna ska ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skakas”.

Det är lätt att föreställa sig den känsla av hjälplöshet och vanmakt som ligger i den beskrivningen. Allt omkring är i uppror och det är ingenting människan egentligen kan göra. Ingenting annat än vänta på hur det hela ska utvecklas och vad det sist och slutligen ska leda till.

Det ställe i Bibeln som citatet ovan är hämtat från lämnar oss ändå inte i rådlöshet och ovisshet. Fortsättningen lyder nämligen: ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning”.

Budskapet är enkelt och det är att också om osäkerheten är stor och vi känner oss rådlösa får vi vara övertygade om att allt är i Guds hand och att det sist och slutligen är Han som avgör hur det blir. Både med världen och med oss var och en.

Jesu lidande, död och uppståndelse vittnar om Guds allmakt och om Guds avsikt med sin skapelse och med oss.
Jesus led, dog och uppstod för att vi ska få leva. Leva här utan att behöva gripas av ångest och stå rådlösa. Leva i evighet tillsammans med Honom.

Så är det oberoende av vad som händer omkring oss. Vi kan tack vare det som Gud har gjort känna oss trygga och säkra.

Det är naturligtvis inte det samma som att bli slöa, slappa och likgiltiga för vad som händer omkring oss, med vår natur och med våra medmänniskor. Vi har vårt ansvar som förvaltare av Guds skapelse.

Men det yttersta ansvaret tar Gud på sig. Vi har därför evig säkerhet i en osäker tid. Oberoende av ekonomi, konjunkturer, miljöförstöring, våld eller annat elände.

Vi kan, som en följd av långfredagens lidande och påskmorgonens uppståndelse, lyfta våra huvuden.

Många av oss har kanske svårt att tro Bibelns klara budskap att vi, trots allt det oroväckande och ångestfyllda omkring oss, kan vara fria, glada och trygga.

Av någon anledning fastnar vi så lätt i långfredagens mörker att det blir svårt att gå vidare mot påskdagens ljus.

Det är så lätt att instämma i ve-ropen vid Jesu kors och lätt att ropa ve över – som det heter – världens gång. Men det är så svårt att instämma i jublet att Kristus sannerligen är uppstånden.

Ändå är det just uppståndelsen och budskapet att allt är fullbordat och att den som låter sig frälsas blir frälst som vi kristna är kallade att föra vidare. Inte i en värld som motsvarar alla våra fromma, goda förhoppningar, utan i en värld som är just som den är.

Vår uppgift är att förkunna att Gud själv ger oss en framtid och ett hopp.

Stig Kankkonen



krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36