Det ganska omöjliga valet

Ledare. I detta nu har valmansföreningar för Björn Vikström, Juanita Fagerholm-Urch och Sixten Ekstrand nominerat sina respektive kandidater i biskopsvalet. Med största sannolikhet kommer ytterligare någon eller några valmansföreningar att bildas och nominera sina kandidater. 2.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Direktör Bror Träskbacka och goodwillambassadör Johan Candelin har meddelat att de inte står till förfogande. Av de namn som ytterligare huvudsakligen har nämnts inväntas besked i en eller annan form av (i bokstavsordning) Henrik Perret, Rolf Steffansson och Bo-Göran Åstrand.

Nomineringarna ska vara klara den 6 maj, vilket gör att det ännu finns gott om tid dels för de nämnda att ge besked, dels för helt nya, mer eller mindre överraskande, namn. Vad de personer som nämnts beträffar torde Perret och Åstrand vara föremål för det största intresset. Bägge deltog i senaste val och för bägge torde resultatet ha varit en överraskning. Överraskningen var positiv för Perret, som tog sig till andra valomgången.

För Åstrand måste överraskningen ha varit negativ. Trots en begynnelsedrive som många trodde skulle placera honom på biskopsstolen kom han inte till slutomgången.

Börjar man spekulera kring de namn som redan är klara, kring namn som väntas bli klara och eventuella nya namn blir variablerna så många att det är lättare än lätt att hamna in på snart sagt vilka sidospår som helst.
För alla, inte minst för elektorerna, torde det i detta skede därför vara klokt att fråga sig vilka faktorer man själv anser vara avgörande – och i vilken ordning – för vem man vill se som biskop.

Tänkbara faktorer är kön, ålder, teologisk grundsyn, församlingserfarenhet, akademiska meriter, administrativ förmåga, utstrålning, förmåga att uttala sig i tal och skrift, språkkunskaper …
Listan kan göras nästan hur lång som helst.

Även om personliga preferenser självfallet får påverka och påverkar vilken kandidat man stannar för torde de flesta kunna vara överens om att bedömningarna bör göras med beaktande av den uppgift som väntar.
Också till den delen är variablerna många. Biskopen kan ju förväntas vara en karismatisk andlig ledare och förkunnare, en gudabenådad själasörjare och administratör, en strateg och taktiker, en förmedlare med förmåga att ena många viljor men med en stark egen vilja, övertygelse och integritet.

Allt paketerat på ett sätt som i massmedierna väcker förtroende, sympati och empati för kyrkan och det kyrkliga.

Någon kandidat som fyller alla de krav som kan och till och med bör ställas på en biskop finns inte. Inte heller existerar den elektor som kan ta alla nödvändiga faktorer och aspekter i beaktande i sitt val.

Samma gäller de åsikter och uppfattningar som kandidaterna står för. Alla kan inte acceptera allt och därför kan ingen kandidat presentera ett program som tilltalar alla. Därför är det säkert bra att för sig själv göra klart vilka åsikter och uppfattningar som är primära och vilka som är sekundära.

De kandidater som presenterat sig uppvisar till denna del skillnader och också här kan man därför tala om att konturerna börjar klarna.

Med tanke på allt detta och en hel del därtill kan man konstatera att det finns orsak att gå till val med stor ödmjukhet, som kan undgå att förvandlas till modlöshet endast av vetskapen att allt är möjligt för Gud.

Detta gör dock inte att vi fråntas vårt ansvar. Därför bör vi så gott och grundligt vi kan ventilera och diskutera det stundande biskopsvalet. Det är ett viktigt val för Borgå stift, för helhetskyrkan och för Svenskfinland.

Stig Kankkonen



präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24