Större klimatansvar behövs

Samhälle. Finland borde delta avsevärt mycket mer i bekämpningen av klimatförändringen än de nuvarande EU-direktiven stipulerar, säger en rapport från Kyrkans Utlandshjälp. 25.3.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020.

I rapporten om klimat och rättvisa förutsätts att Finland sänker sina utsläpp med det tredubbla innan 2020. Finlands andel av de globala kostnaderna till följd av klimatförändringen kan stiga till nära 3 miljarder dollar.

Greenhouse Development Rights (GDR) är en modell för klimat och rättvisa enligt vilken man beräknar staternas förmåga att betala för samt ta ansvar för de utsläpp som ägt rum efter 1990. Modellen beräknar i vilken utsträckning staternas bör delta i klimattalkot och minska sina egna utsläpp och följa internationella direktiv, samt finansiera anpassning till klimatförändringen och en renare utveckling.

Nuvarande löften fullständigt otrillräckliga

Enligt rapporten är industriländernas nuvarande löften fullständigt otillräckliga för att man ska uppnå målen i FN:s klimatavtal. Utgångspunkten för modellen är att hålla temperaturstegringen under två grader det här århundradet i jämförelse med förindustriell tid.

Finlands andel i att bekämpa klimatförändringen är enligt modellen 0,30 procent år 2020. Det betyder en utgift på 2,8 miljarder dollar för Finland, såvida kostnaderna utgör en procent av den globala totalproduktionen 2020.

Måste minska med 60 procent

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020. Enligt GDR-modellen borde Finland minska utsläppen med 60 procent, om man inkluderar de egna utsläppsminskningarna samt stödet för utsläppsminskningarna i utvecklingsländerna. En av premisserna i modellen är att utvecklingsländerna måste få en chans att utveckla sin ekonomi och produktion, och att de länder som bär störst ansvar för klimatförändringen också tar störst ansvaret för att bekämpa den. Modellen är ett förslag på hur man kan konkretisera och förverkliga principen i FN:s klimatkonvention om ländernas ”gemensamma men olikartade ansvar”

Modellen utvecklades ursprungligen inom projektet EcoEquity vid Institutet Earth Island, Stockholms miljöinstitut, Christian Aid och Heinrich Böll Stiftelsen. Den finländska rapporten har beställts av Kyrkans Utlandshjälp.

Nedräkning till Köpenhamn

I samband med att rapporten publiceras inleds Kyrkans Utlandshjälps kampanj Countdown to Copenhagen, som redan pågår i flera europeiska länder. Kyrkans Utlandshjälp vill tillsammans med sina systerorganisationer jobba för ett mer solidariskt klimatavtal.

Under kampanjen Countdown to Copenhagen kräver man att industriländerna tar sitt ansvar för bekämpningen av klimatförändringen samt deltar i de globala kostnader som uppstår på grund av klimatförändringen.

KP



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42