Större klimatansvar behövs

Samhälle. Finland borde delta avsevärt mycket mer i bekämpningen av klimatförändringen än de nuvarande EU-direktiven stipulerar, säger en rapport från Kyrkans Utlandshjälp. 25.3.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020.

I rapporten om klimat och rättvisa förutsätts att Finland sänker sina utsläpp med det tredubbla innan 2020. Finlands andel av de globala kostnaderna till följd av klimatförändringen kan stiga till nära 3 miljarder dollar.

Greenhouse Development Rights (GDR) är en modell för klimat och rättvisa enligt vilken man beräknar staternas förmåga att betala för samt ta ansvar för de utsläpp som ägt rum efter 1990. Modellen beräknar i vilken utsträckning staternas bör delta i klimattalkot och minska sina egna utsläpp och följa internationella direktiv, samt finansiera anpassning till klimatförändringen och en renare utveckling.

Nuvarande löften fullständigt otrillräckliga

Enligt rapporten är industriländernas nuvarande löften fullständigt otillräckliga för att man ska uppnå målen i FN:s klimatavtal. Utgångspunkten för modellen är att hålla temperaturstegringen under två grader det här århundradet i jämförelse med förindustriell tid.

Finlands andel i att bekämpa klimatförändringen är enligt modellen 0,30 procent år 2020. Det betyder en utgift på 2,8 miljarder dollar för Finland, såvida kostnaderna utgör en procent av den globala totalproduktionen 2020.

Måste minska med 60 procent

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020. Enligt GDR-modellen borde Finland minska utsläppen med 60 procent, om man inkluderar de egna utsläppsminskningarna samt stödet för utsläppsminskningarna i utvecklingsländerna. En av premisserna i modellen är att utvecklingsländerna måste få en chans att utveckla sin ekonomi och produktion, och att de länder som bär störst ansvar för klimatförändringen också tar störst ansvaret för att bekämpa den. Modellen är ett förslag på hur man kan konkretisera och förverkliga principen i FN:s klimatkonvention om ländernas ”gemensamma men olikartade ansvar”

Modellen utvecklades ursprungligen inom projektet EcoEquity vid Institutet Earth Island, Stockholms miljöinstitut, Christian Aid och Heinrich Böll Stiftelsen. Den finländska rapporten har beställts av Kyrkans Utlandshjälp.

Nedräkning till Köpenhamn

I samband med att rapporten publiceras inleds Kyrkans Utlandshjälps kampanj Countdown to Copenhagen, som redan pågår i flera europeiska länder. Kyrkans Utlandshjälp vill tillsammans med sina systerorganisationer jobba för ett mer solidariskt klimatavtal.

Under kampanjen Countdown to Copenhagen kräver man att industriländerna tar sitt ansvar för bekämpningen av klimatförändringen samt deltar i de globala kostnader som uppstår på grund av klimatförändringen.

KP



FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12