Mindre pengar för begravningar och kyrkogårdar

Kyrka. Staten beräknas i år få drastiskt mindre inkomster på samfundsskatten. Det betyder ett lika drastiskt minskat statsstöd åt församlingarna. 21.1.2009 kl. 00:00

Arkivbild

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

Församlingarna sköter 97 procent av alla begravningar i vårt land och ersätts därför med en viss procent av samfundsskatten för att de fungerar som samhällets begravningsmyndighet. Skatteprocentens storlek bestäms av riksdagen men med allt fler företag i kris minskar de här skatteintäkterna. Prognosen talar om en minskning med en femtedel.

Det betyder 24 miljoner euro mindre åt församlingarna jämfört med i fjol, säger kyrkostyrelsens ekonomiplaneringschef Maija-Liisa Hietakangas. En hel del, med tanke på att församlingarnas  begravningsväsen kostar totalt runt hundra miljoner euro per år.

97 procent begravs i kyrkans jord

Sedan år 2004 finns det lag på att församlingarna måste erbjuda en gravplats åt alla, vare sig den döda tillhört kyrkan eller inte. En ny gravplats ska kosta lika för alla på orten, utsocknes som önskar gravplats kan däremot få betala extra.

I dag sker 97 procent av alla begravningar på kyrkans försorg, vilket innebär att kyrkan tillhandahåller gravplats och den personal som behövs för att begrava en död. 93 procent av begravningarna sker genom en kyrklig jordfästning.

Två delar i ekonomin

Markanvändningschef Harri Palo vid kyrkostyrelsen understryker att samhällsbiten av begravningväsendet, där församlingen och dess personal fungerar som begravningsmyndighet för alla, ska klara sig ekonomiskt på egen hand. Större delen av pengarna kommer som statsbidrag via samfundsskatten. Församlingarna tar sedan ut gravplatsavgifter som också är lika för alla – både sådana som hör till kyrkan och sådana som inte gör det – för att det hela ska komma i balans.

Ännu år 2007 räckte statsbidraget till, men inte nödvändigtvis mera i år.

– Det är inte meningen att församlingen ska betala för myndighetsbiten med kyrkoskattepengar, säger Palo. Om statsbidraget minskar borde gravplatsavgiften gå upp.

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

– En församling kan välja att stöda sin gravgård med egna medel, men det är i så fall församlingens eget val, säger Palo.

Ingen  medlemsrabatt

Däremot får församlingarna inte ge sina medlemmar förmåner gällande gravplatser.

– Kyrkostyrelsens ämbetskollegium har beslutat att församlingarna inte får ge rabatter.

Harri Palo känner väl till att församlingarna i Ekenäs och Korpo gått in för ett system som ger församlingsmedlemmar billigare gravplatser. Kyrkostyrelsen har för flera år sedan ålagt domkapitlet i Borgå att åtgärda saken. Från domkapitlet har saken gått vidare till länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna låtit saken bero så här länge tolkar Palo så, att de i första hand vill låta kyrkan sköta frågan internt. Han tror inte att på någon åsiktsändring.

– När frågan går vidare beror helt på länsstyrelsernas tålamod.

Läs mera om begravningsbidrag i Kyrkpressen nr 4/09. 

Rolf af Hällström



Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00