Skrifterna talar om Jesus

Teologi. Den kristna tron är stadigt förankrad i Gamla testamentet, som Jesus kallade Skriften, men som han själv sade: Ni är tröga och oförståndiga att förstå vad profeterna har sagt. 30.12.2008 kl. 00:00

– Vi har en Frälsare som kommit för att rädda oss och det är något som ibland är svårt att erkänna, sade Antti Laato.

Det blev en djupdykning i  bibeltexter och kristendomens judiska rötter då Lausannerörelsens avdelning för  evangelisation bland judar (JUST) samlades till sin årliga Israeldag. Samlingen hölls i Myrbacka kyrka i slutet av november.

Allt måste uppfyllas

Antti Laato, professor vid Teologiska fakulteten i Åbo Akademi, tog avstamp i ett av sina forskningsobjekt, det vill säga Emmausvandringen, som evangelisten Lukas berättar om i kapitel 24. Den Uppståndnes möte med två bedrövade lärjungar resulterade i ett oförglömligt bibelstudium där Jesus punkt för punkt förklarade vad  som skrivits om honom ”överallt i hela Skriften”. I slutet av samma kapitel rapporterar Lukas om hur Jesus kort därefter  uppenbarar sig för en större lärjungaskara och undervisar dem ännu mera detaljerat (Luk 24:44-49). ”Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna”, sade han och ”öppnade deras sinnen så att de kunde förstå Skrifterna”: Messias skulle lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

– När Skrifterna öppnas, börjar lärjungarna inse innebörden av Jesu uppdrag. Gamla testamentet är grunden när man söker Gud, slog Laato fast samtidigt som han skisserade upp kristologins (läran om Kristus) inträde på världsscenen.

Källor i skarven mellan GT och NT

Med Jesu bibelföreläsning på Emmausvägen som utgångspunkt befinner sig den kristna tron alltså stadigt på gammaltestamentlig grund. Det handlar om judisk bibeltolkning om den utlovade Frälsaren, Messias.

För att närmare gå in på Nya testamentets kristologi anser Laato att ett studium om vad den tidens judiska bibelförklaringar gick ut på är av nöden. Det handlar alltså om Det andra templets tid, i skarven mellan Gamla och Nya testamentet, som slutar år 70 eKr då templet förstördes av romarna.

– Det finns en hel del bevarade skrifter: de gammaltestamentliga apokryferna, judiska pseudepigrafer och apokalyptiska texter, som skrevs i en del bibliska personers namn, till exempel Esra och Henok, vidare Qumrantexterna samt skrifter av den judiska filosofen Filon och den judiska historikern Josefus.

Guds Vishet

Ett nedslag i Ordspråksboken ger ett exempel på hur ovannämnda textstudier klarlägger de stora sanningarna om Kristus.

Kapitel 8:22-31 ger en beskrivning av en person, Visheten, som assisterade Gud vid skapelsen. Visheten har funnits vid Guds sida redan ”i begynnelsen innan jorden fanns”, och är ”skapad som det första”. ”När han spände upp himlen var jag där”, står det.

– Genom Visheten – Kristus –  skapade Gud världen. Han är också Guds personliga svar på varför världen skapades, sade Laato och förklarar det hebreiska ordet ”qana”, som betyder ”skaffa”, ”köpa” men också ”skapa”. Gud skaffade före tidernas begynnelse Visheten till arbetskamrat.

Perspektiven hisnar då Laato går vidare till Bibelns skapelseberättelse där Gud säger: ”Vi ska göra människor till vår avbild”.

Vilka ”vi”?

– Syraks bok, som hör till de apokryfiska böckerna, sätter likhetstecken mellan Visheten och Guds Ord. Också Salomos vishetsbok talar om ett ”vi”.
Laato anser att den judiska Vishetsteologin och skapelseberättelsens första ord i Genesis, ”I begynnelsen skapade Gud ...”, troligen ligger  bakom

Johannesevangeliets  inledningsord: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Han var från begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till ...”

Den intresserade bibelläsaren kan vidare begrunda 1 Kor 8:6, Kol 1:15-20 och Hebr 1:1-3.

Guds  Son

Ett annat studium gäller ”Människosonen” och ”Guds Son”, två nyckelbegrepp i läran om Kristus. Laato hänvisar till Daniels bok, kapitel sju där vers tretton talar om ”en som liknade en människa”. Parallellt med Daniels syn kan man studera Henoks första bok, en tidig judisk skrift, som närmare beskriver Människosonen. I Bibeln nämns Henok i Första Mosebok kapitel fem.

Här kommer vidare en av Qumrantexterna, den så kallade Guds Son-texten, till hjälp i förståelsen.

– I den arameiskspråkiga texten kallas Människosonen i Daniels bok här för Guds Son. Qumrantexten påminner om bebådelsetexten i början av Lukasevangeliet och ängeln Gabriels ord: ”Han skall bli stor och kallas den Högstes son ... hans välde skall aldrig ta slut ...  barnet skall kallas heligt och Guds son”.

– Nya testamentets kristologi är alltså även här grundad i judisk tro.

Gud av Gud

Citat och exempel från ett stort utbud av bevarade texter duggar tätt i Laatos vetenskapliga föreläsning. Hans slutsats är emellertid entydig: Nytestamentlig kristologi har sin bakgrund i Gamla testamentet och judiska bibelförklaringar under andra templets tid. Också den nicenska trosbekännelsen från år 325 återspeglar i sin lära om Kristus den judiska monoteistiska trosuppfattningen:

”Vi tror på en Gud, / en allsmäktig Fader, / som har skapat himmel och jord och allting, / både det synliga och det osynliga: och på en Herre, Jesus Kristus, / som är Guds enfödde Son, / av Fadern född före all tid, / Gud av Gud,  / ljus av Guds klarhets ljus, / sann Gud av sann Gud, / född och icke gjord, / samma väsende som Fadern, / genom vilken alla ting är gjorda ...”

Kristina Fernström



KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00