Nu börjar det – biskopsvalet

Ledare. Efter cirka nio månader, i slutet av september i år, har Borgå stift en ny biskop. 2.1.2009 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det innebär två saker. För det första att biskop Gustav Björkstrand har tio månader effektiv arbetstid kvar som stiftets herde. För det andra att stiftet har cirka ett drygt halvt år effektiv tid att diskutera och förbereda sig för valet av en ny herde.

För stiftets bästa är det viktigt att de två sakerna sköts separat och korrekt.
Den sittande biskopens arbete får inte störas av den valprocess som sakta men säkert nu kommer att gå upp i varv.
Den processen bör å andra sidan föras utan kopplingar eller hänvisningar till sittande biskop.

Inför senaste val betonades bland annat att diskussionerna inför biskopsvalet med fördel kunde föras så, att de först skulle gälla biskopens uppgifter och därefter vilka personer som kan tänkas ha de bästa förutsättningarna att sköta de uppgifterna.

Med uppgifter avses inte endast formella åligganden sådana de är formulerade i lag- och ordningsparagrafer, utan också uppgifter som har att göra med den allt synligare roll som biskoparna till exempel massmedialt har kommit att spela såväl teologiskt som samhälleligt.
Det gäller att försöka få fram en korrekt och bred helhetsbedömning av de direkta och indirekta krav som ställs på en biskop här och nu och de närmaste åren.
Kort sagt: för att kunna välja rätt person för uppdraget måste vi veta vad uppdraget innebär.

Naturligtvis vore det naivt att tro att det i val, det gäller också biskopsvalet, är möjligt att särskilja sak och person.
Med största sannolikhet kommer också nu en frejdig och ohämmad sammanblandning att ske. Det viktiga är att sammanblandningen inte blir sådan att biskopsämbetet ses och framställs på ett sätt som passar bäst in på den person som man personligen helst skulle se på biskopsstolen i Borgå.

Ordningen måste vara den motsatta. Ämbetet ska inte motsvara egenskaperna hos en bestämd person utan ämbetet ska definiera vilka egenskaper som är nödvändiga eller önskvärda.
Att det sedan finns helt olika bedömningar bland annat av teologiska och praktiska prioriteringar av vad detta innebär är klart.
Det är därför en bred och djup diskussion om biskopsämbetet och dess utövning behövs.

Eftersom biskopen väljs av elektorer som i sin tur har valts av församlingens förtroendevalda uppstår frågan vilken betydelse en diskussion utanför elektorskretsen kan ha.
Det bör medges att svaret på den frågan i hög grad är beroende av vilken roll de förtroendevalda samt de elektorer som de väljer tillmäter diskussionen.

Den enda rimliga och acceptabla utgångspunkten är att det finns en stor lyhördhet för argumenteringen i diskussionen och en stor beredskap att ta till sig av den.
Alla andra alternativ borde vara otänkbara och är oacceptabla i en folkkyrka som den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Biskopen är en biskop för alla medlemmar och därför har alla medlemmar rätt att säga hurudan biskop de vill ha.
Att alla inte i det rådande systemet har rätt att vara med och välja är en annan sak.
Vad det beträffar kan man i detta fall dessutom peka på att församlingsmedlemmarna i senaste församlingsval visste, eller borde ha vetat, att deras förtroendevalda också får i uppgift att välja elektorer för nästa biskopsval.

Kyrkpressen kommer för sin del tillsammans med er alla att göra sitt bästa för att engagera så många som möjligt i den process som i höst utmynnar i biskopsvalet.
Det vi alla kan göra är att be för valet och att kyrkans Herre ger Borgå stift den herde som behövs för att budskapet om synd, förlåtelse, evigt liv och salighet rent kan förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Stig Kankkonen



Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19