Julhälsning till Borgå stift

Kyrka. Julen är ljusets och glädjens högtid, skriver biskop Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet.
23.12.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

– Det är inte gåvorna i sig som är det viktigaste, utan de kärleksbevis som de förhoppningsvis är ett uttryck för, skriver Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet.

Två ord hör på ett alldeles speciellt sätt ihop med julen. Jag tänker på orden ljus och glädje. Redan i de gamla profetiska orden för julaftonen talas det om ett ljus för dem som bor i mörkrets land. I julevangeliet berättas om hur himlen öppnas över herdarna där de vaktar sin hjord. Mörkret försvinner och de får höra budskapet om en stor glädje, en glädje för hela folket. De vise männen vägleds av en stjärna när de söker den nyfödde judakungen. Också de ger barnet sin hyllning i glädje.

Visst behöver vi ljuset under årets mörkaste tid. Våra gator och parker pryds av olika ljussymboler. Många tänder ljusdekorationer på buskar och träd utanför sina hus eller på verandor. På landsbygden kan man se ljuskors av olika slag. Och när julaftonen kommer går vi till våra begravningsplatser och tänder ljus på våra käras gravar i tacksamhet över den vård och omtanke som de gav oss medan de levde.
En liten pojke kom för rätt länge sedan fram till mig och frågade: Får jag ljusglimten av dig i julklapp? Han tänkte på den lilla kalendern med namnet Ljusglimten som han hade fått en jul tidigare. För mig blev det en verklig predikan. Kommer jag att ge mina nära och kära, mina grannar och vänner en ljusglimt denna jul?

Visst är det fint att vi tänder ljus på våra gravar. Vi har all anledning att minnas dem som gått bort och som betytt så mycket för oss. Men minst lika stor orsak har vi att ge ljusglimtar till dem som vi just nu kommer i daglig kontakt med i våra hem, på arbetsplatserna, i vänkretsen. Det kan vi göra genom de gåvor som vi ger till varandra. Men yttre saker är kanske inte det viktigaste. Än mer betyder ljusglimten i form av omtanke, värme, uppmuntrande och uppskattande ord, det att vi verkligen bryr oss om varandra. Alldeles särskilt borde vi den här julen tänka på dem som ingen annan minns, de ensamma, de gamla, våra okända medmänniskor långt borta som saknar det allra nödvändigaste: mat, vatten, tak över huvudet, mediciner för sjukdomar och möjlighet till skolgång och yrkesutbildning som kunde ge ett arbete.

Om vi förmedlar ljusglimtar till varandra på det här sättet, då fylls både de som får dem och vi själva av glädje. För ljuset och glädjen hör ihop. Om gåvorna vi får inte ges till oss av ett glatt hjärta, fyller de oss med tomhet, hur värdefulla de än skulle vara. För det är inte gåvorna i sig som är det viktigaste, utan de kärleksbevis som de förhoppningsvis är ett uttryck för.

I julhelgens evangelietexter talas det mycket om både ljus och glädje. De förknippas framför allt med de gåvor som det nyfödda barnet skall förmedla: syndernas förlåtelse, gemenskap med Gud och människor och det eviga livets hopp. Jesus säger själv att han är världens ljus och att den som följer honom inte skall vandra i mörkret utan ha livets ljus. Han kan fylla oss med ljus och glädje också den här julen när vi samlas i våra kyrkor, sjunger våra julpsalmer och tar emot den frid som endast han till fullo kan skänka.

I en gammal medeltida hymn från 13-talet sjunger vi:

När herdar, samlade kring sin hjord,
om natten höll vaka i hagen,
med häpnad hörde de ängelns ord,
såg himmelen lysa som dagen.
”Stor fröjd åt er förkunnar jag,
stor fröjd åt alla, ty i dag
är Frälsarn född, den ende,
Guds egen Son av Davids hus.
Se, ljuset av Guds klarhets ljus
för alla folk han tände.


Må Gud välsigna vår advents- och jultid med ljus och glädje!

Borgå i december 2008.
Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34