Stiftets strategi presenterades

Kyrka. Utmaningarna i Borgå stift är många och stora, men det finns också resurser att möta dem. Men vi måste göra det tillsammans. Det är enligt stiftsdekan Sixten Ekstrand något av kontentan i den strategi för stiftet som presenterades på stiftsdagarna i Jakobstad. 17.11.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Gruppen bakom strategiförslaget har bestått av Sixten Ekstrand, ordförande Juanita Fagerholm-Urch, Jockum Krokfors, Robert Lemberg, Virva Nyback, Lucas Snellman och Yvonne Terlinden, av arbetsgruppen utsedd sekreterare.

Christa Mickelsson

Robert Lemberg och Virva Nyback.

Christa Mickelsson

– För strategiarbetsgruppens del är uppdraget slutfört, men inte minst för stiftsfullmäktige är dokumentet ett startskott för vidare behandling av strategifrågor, understryker stiftsdekan Sixten Ekstrand, som varit ordförande för gruppen.

I december 2007 tillsatte biskop Gustav Björkstrand en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en strategi för Borgå stift fram till år 2015. Senaste veckoslut presenterade gruppen resultatet av sitt arbete.

I strategidokumentet tas avspark i den samhälleliga och allmänna verklighet som också Borgå stift verkar i. Och redan där ser gruppen många, stora och svåra utmaningar.

Strukturomvandling

Det finländska samhället har under efterkrigstiden genomgått en strukturell omvandling från en agrart dominerad näringsstruktur till dagens postmoderna samhälle där flertalet arbetar i tillväxtområdena i södra Finland. Urbaniseringen har också skapat en social rotlöshet bland de nyinflyttade i städerna.

Arbetsgruppen konstaterar också att samhället präglas av en splittrad värdegrund där olika synsätt och ideologier lever sida vid sida. Det solidariska tänkandet har gradvist försvagats och ersatts av en mera självisk livsstil, där den egna karriären och vikten av självförverkligande kraftigt betonas.

– Allt detta har konsekvenser också för Borgå stift, påminner Ekstrand.

Strukturomvandlingen leder till ytterligare sammanslagningar och då blir majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall finska, understryker han.

Enligt Ekstrand och arbetsgruppen kommer samfälligheterna också att få större tyngd i relation till stiften.

– I nybildade kommuner med finsk majoritet kan den svenska identiteten och känslan för den egna orten försvagas. Då accentueras den lokala församlingens roll som garant för den andliga och språkliga identiteten, skriver arbetsgruppen.

Möta utmaningar tillsammans

Samtidigt med de strukturella och organisatoriska utmaningarna påminner arbetsgruppen om de utmaningar som har att göra med det som den kallar ”den ökande teologiska polariseringen”.

Så här står det i strategidokumentet: Den ökande teologiska polariseringen konkretiseras bland annat i ämbetsfrågan och diskussionen om homosexualiteten. På sikt kan den här polariseringen splittra stiftet. Från konservativt håll och från en del väckelserörelser riktas i dag en kraftig kritik mot stiftets ledning, med biskop och domkapitel i spetsen.

Kritiken har dels en teologisk udd, dels berör den enskilda beslut som till exempel domkapitlet fattat. Denna kritik bör tas på allvar och seriösa diskussioner om väckelserörelsernas plats och uppgift i stiftet bör föras.

– Samtidigt finns det skäl också för kritikerna att granska de egna argumentens bärighet och de konsekvenser dessa har för sammanhållningen i stiftet och för stiftet som en del av rikskyrkan.

Ekstrand konstaterar att arbetsgruppen noga övervägde om man skulle ta med de smärtpunkter som finns i stiftet.

– Vi beslöt att göra det eftersom det är en del av den verklighet vi lever i.

I strategiplanen finns både allmänna antydningar om hur utmaningarna ska mötas och mera konkreta recept.

– En viktig gemensam nämnare är att vi bör möta utmaningarna tillsammans, understryker Ekstrand. Det viktiga är att alla aktörer i stiftet engageras och samarbetar för gemensamma mål. Därför är det viktigt att vi träffas och diskuterar utmaningarna gemensamt och att vi kan göra det oberoende av till exempel teologiska meningsskiljaktigheter.

Stig Kankkonen/KT



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00