Motstridigt om kyrkan

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen presenterades kyrkans fyraårsberättelse. Bland de många intressanta siffrorna och uppgifterna finns en notering som förefaller motstridig. Enligt berättelsen har utskrivningen ur kyrkan accelererat samtidigt som förtroendet för kyrkan ökat. 13.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Allt fler finländarna skriver alltså ut sig ur en kyrka som de allt allmännare säger sig har förtroende för.

Placerar man in denna motsägelsefulla uppgift i ett större sammanhang blir den dock, om inte helt begriplig, så i alla fall mindre motsägelsefull.
Det visar sig nämligen att det är fullt möjligt att samtidigt ha förtroende för kyrkan och lämna den. Det avgörande är vad man har förtroende för i kyrkan och vad det är som gör att man väljer att lämna den.

Det som Kyrkans informationscentrals siffror visar, bland annat i den nämnda berättelsen, är att finländarna har förtroende för kyrkan som en institution för förmedling av ekonomisk och social hjälp. Men vad gäller kyrkans lära och tro ser finländarna det som en privatsak hur deras egen tro ser ut. De tror, men tror inte i lika hög grad som tidigare som kyrkan lär.

Förtroendesiffrorna talar med andra ord om en sida av kyrkan och dess verksamhet, siffrorna över utträde om en annan.
Som så mycket annat kan också detta tolkas och bedömas på olika sätt.
En för kyrkan positiv tolkning kan bygga på att det kristna kärleksbudskapet inte är teori utan handling. I och med Jesus blev Ordet kött och som kristna är det inte vår uppgift att verbalt övertyga andra om en teoretisk tro. Det gäller att gå i Jesu spår, hjälpa dem som har det svårt och vara till välsignelse för våra medmänniskor i deras vardag.

Ur denna synvinkel är förtroendet för kyrkan som ”hjälporgan” ingenting att fnysa åt. Tvärtom.
Om den allmänna inställningen till kyrkan skulle vara att den endast predikar kärlek till nästan men ingenting gör för att förverkliga den skulle det finnas orsak att skämmas.

Samtidigt ska vi komma ihåg att kärnan i kyrkans bekännelse är en personlig tro på Jesus som Guds Son och vars och ens personliga frälsare. Frälsningen ligger inte goda gärningar utan i att vi tar emot Guds frälsning.
Grunden för en kristen människas goda gärningar är att vi älskar varandra för att Gud först har älskat oss. Vi hjälper inte varandra och vi älskar inte varandra för att förtjäna Guds kärlek, utan för att han älskar oss.

Grunden för hjälpverksamhet kan emellertid också vara något helt annat. Till exempel en allmän humanitär inställning.
Varför man gör gott saknar självfallet betydelse ur ett inomvärldsligt perspektiv. Men ur ett kristet, kyrkligt perspektiv, ett frälsningsperspektiv och därmed ett evighetsperspektiv är situationen alltså en annan.
Ur dessa perspektiv kan det till och med bli så att de goda gärningarna blir hinder för beredskapen att ta emot Guds frälsning.

För kyrkan är det viktigt att vara medveten om detta och att klart säga ifrån hur den ser på förhållandet mellan tro och goda gärningar. Det är också viktigt att den inte slår sig till ro med eller, ännu värre, blir stolt över finländarnas stora förtroende för ”socialinstitutionen” kyrkan.
Om frälsningsbudskapet inte når fram och om det är förklaringen till den individualiserade tron har kyrkan all orsak till självkritik, till bot och till bättring.

Den stora utmaningen för kyrkan blir därför att kritiskt granska hur det förhåller sig med klarheten i dess budskap också till denna del. Frågan är om konflikten mellan förtroendet och utträdet eventuellt vittnar om obalans i förkunnelsen om förhållandet mellan tro och gärning.
Om en sådan obalans finns ska balansen naturligtvis inte återställas genom att minska de goda gärningarna utan genom att tydligare och med större tyngd förklara var de goda gärningarna har sitt ursprung.
Stig Kankkonen



LIVSGLÄDJE. Stig-Göran Björkman älskar sitt jobb och sina kolleger. Han är kär i Minna sedan 30 år. Och naturen är ytterligare en kärlek. Han lever också med en cancerdiagnos. Men vi måste tänka på annat än att döden står och lurar på oss, säger han. 11.11.2021 kl. 11:45

laestadianism. De laestadianska bönehusföreningarna diskuterar som bäst tre framtidsmodeller av vilka två innebär att rörelsen bildar en egen kyrka. 11.11.2021 kl. 06:00

CORONAPASS. Att kräva ett coronapass av konsertbesökare i kyrkan är inte uteslutet. Men utgångspunkten är att gudstjänster och förrättningar är öppna för alla. 10.11.2021 kl. 15:45

Nekrolog. Ungdomsarbetsledare Kjell Lönnqvist saknas av familj, vänner, kolleger och ungdomar. Han gick bort i mitten av september. Kyrkoherderde Camilla Ekholm i Sibbo svenska församling har skrivit en nekrolog. 9.11.2021 kl. 13:48

Kyrkodagarna. Britta Hermansson från Sverige talar på kyrkodagarna på Åland den 12–14 november. – Jag vill alltid utgå från den plats där vi möts och känner igen våra egna liv. 8.11.2021 kl. 17:20

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23

ETT GOTT RÅD. – Din osäkerhet är något värdefullt, skulle Monika Fagerholm säga till Monika, 20 år. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag. 26.10.2021 kl. 14:52

recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54

PRÄSTLÖFTEN. Om man inte håller de löften man avgett vid prästvigningen måste man slå sig ner och fatta nödvändiga beslut, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om Pedersöreprästen Dennis Svenfelt, som nu meddelat att han inte kan samarbeta med kvinnor vid altaret. 22.10.2021 kl. 10:51

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00