Blir prästen bara tjänsteman?

Kyrka. En av de stora frågorna på kyrkomötet denna vecka är det nya förslaget till tjänstemannarättsliga bestämmelser för kyrkan. 5.11.2008 kl. 00:00

Mathias Luther

Ärkebiskop Jukka Paarma och kyrkomötets sekreterare Katri Kuuskoski leder plenardiskussionerna vid Kyrkomötet i Åbo.

Frågan diskuterades redan vid kyrkomötet för ett år sedan, men förslaget fick inte då tre fjärdedels majoritet. Frågan togs nu upp på nytt och diskussionen inleddes på måndag kväll och fortsatte på onsdag förmiddag. Efter diskussion remitterades lagförslaget till lagutskottet och konstitutionsutskottet som ska ge utlåtande i ärendet.

– Vi har nu tagit i beaktande de olika utskottens synpunkter samt den diskussion som fördes för ett år sedan, säger Risto Voipio vid kyrkostyrelsen.

Trots det fick lagförslaget under remissdiskussionen på onsdagen kritik för att man inte tillräckligt beaktat de synpunkter som kom upp då ärendet behandlades av kyrkomötet för ett år sedan.

– Det är ovist av kyrkostyrelsen att föra lagförslaget tillbaka till kyrkomötet i stort sett likadant som det förra, sade vicehäradshövding Pekka Lahdenperä, Uleåborg.

Han ansåg att man nu i kyrkomötet skall ta tid på sig att utarbeta ett lagförslag som innehåller bland annat en diskrimineringsbestämmelse där man beaktar kyrkans särdrag.

Lika i kyrka och samhälle

Liksom i versionen för ett år sedan är kärnan i det nya förslaget att tjänsteinnehavares rättsliga ställning blir praktiskt taget lika i kyrka och samhälle. Förslaget utgår från grundlagen, lagen om olika behandling, jämställdhetslagen samt arbetsavtalslagens förbud mot diskriminering.

Voipio säger att bestämmelserna för tjänsteinnehavare – närmast kaplaner och kyrkoherdar  – släpar efter från en förgången tid och måste uppdateras så att de motsvarar samhällets tjänstemannalagar.

– Det här är inte ett kyrkopolitiskt ställningstagande.

Kyrkan och den allmänna opinionen

Pekka Leino, lagfaren assessor vid Esbo domkapitel, säger att lagpaketet är långtifrån problemfritt.

– Givetvis är utgångspunkten att kyrkan följer samhällets lagar. Men som konstaterats finns det avvägningsmöjligheter i frågor som berör kyrkans lagenliga rätt att trygga sin verksamhet i enlighet med kyrkans bekännelse. Där kommer till exempel definitionen på diskriminering in. Att köra förbi kyrkans inre autonomi med allmän lagstiftning är inte en okomplicerad sak.

Ny version, ny omgång

Av kyrkomötesdelegaterna från Borgå stift var det endast Åsa A Westerlund och Henrik Perret som var med i november 2007. De två ser rätt olika på lagförslaget.

– Jag hade redan för ett år sedan godkänt paketet, säger Westerlund.

Perret är, i sin tur, betänksam över lagpaketet.

– Kyrkan ska inte ge bort sin egen profil, en rätt som samhället erkänner, säger han.

– Kyrkan har enligt grundlagen garanterad autonomi. Riksdagen kan inte ta initiativ, bara godkänna eller förkasta kyrkans lagar. Med det här paketet riskerar vi att vår folkkyrka blir en statskyrka. Jag hoppas att kyrkan nu finner en lösning som är hållbar och skyddar kyrkans särställning. Annars blir prästen bara en kommunal tjänsteman.

Kristina Fernström/KT



Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44