Orsak till både oro och glädje

Kyrka. På kyrkomötet diskuterades i dag kyrkans senaste fyrårsberättelse, som visar att förtroendet för kyrkan är stort men att utskrivningen fortgår. 4.11.2008 kl. 00:00

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Finländarnas förtroende för kyrkan har tydligt stigit sedan början av nittiotalet.

Några större överraskningar innehåller kyrkans senaste fyraårsberättelse inte, enligt Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral som gör berättelserna.

– Siffrorna har redan en längre tid visat att kyrkan har allt svårare att samla människor till gudstjänster och tillställningar av olika slag, konstaterar han.

Den trenden har en längre tid varit negativ och utvecklingen har förstärkts ganska kraftigt under de senaste åren. En grafisk kurva, som inte bara dalar utan snarare störtdyker, beskriver utvecklingen för kyrkliga vigslar. År 2000 uppgick de till 80 procent av det totala antalet vigslar. År 2007 var siffran nere i 60 procent.

– Det här är direkt dramatiskt, sammanfattar Kääriäinen.

Rent allmänt ger den aktuella berättelsen många orsaker till eftertanke, men också till glädje.

Glädjande är att förtroendet för kyrkan har ökat sedan 1990-talet, vilket ger positiva förutsättningar för arbetet.

Dra nytta av berättelsen

Kyrkomötet förde i dag, tisdag, en remissdiskussion om kyrkans fyraårsberättelse.

Ombuden lyfte fram behovet av att mera systematiskt kartlägga kyrkans framtidsutmaningar på basen av fyraårsberättelsen. Inom flera verksamhetsområden efterlystes en aktiv och förebyggande verksamhet istället för ett reaktivt sätt att verka.

– De strukturförändringar i församlingarna som skett under den aktuella tidsperioden kommer under de kommande åren att påverka kyrkan mer än nu, sade kyrkostyrelsens kanslichef Risto Junttila.

Biskop Gustav Björkstrand frågade sig hur man drar nytta av fyraårsberättelsen på rikskyrklig, stifts- och församlingsnivå.

– Ge stiftsfullmäktige i uppdrag att analysera vad fyraårsberättelsen ger stiftets del, sade Björkstrand.

Bland dem som lyfte fram en mera konkret fråga i fyraårsberättelsen fanns folkhögskolerektorn Teuvo V. Riikonen från Nyslott. Han var bekymrad över den låga andelen män som utbildar sig till kyrkliga yrken och arbetar i församlingarna.

– Vi måste fästa uppmärksamhet vid rekryteringen av män och satsa på det traditionella församlingsarbetet bland pojkar, sade Riikonen.

Kyrkomötet remitterade framställningen till allmänna utskottet, som skall begära utlåtande av ekonomiutskottet och förvaltningsutskottet.
 

Stig Kankkonen/KT



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00